Rivieran

Rivieran, Ital. la Riviera, Fr. la Rivière (af Lat. adj. riparia, af ripa, strand), den smala kustremsan af Ligurien vid Genuabukten från Nizza till Spezia. Genua utgör gräns mellan Riviera di Ponente i v. och R. di Levante i ö. Utmed R. gå jernväg, flerestädes genom tunlar, samt landsväg, den berömda Route de la Corniche, hvilken än djerft klättrar uppför höjderna, än smyger sig utefter deras fot, ständigt erbjudande för ögat en underbar vexling af de härligaste landskapsbilder: lodräta klippor, hvilkas fot piskas af den skummande bränningen, och hvilkas topp krönes af något gammalt halfförfallet torn, anlagdt till skydd mot sjöröfvare, grönskande olivoch piniedungar och en högst yppig sydländsk växtverld (johannisbröd och fikonträd, vinrankor, citronoch apelsinplanteringar, oleander, myrten, kaktus, agave och på flere ställen palmer), vidare städer, villor, borgruiner och slott, kyrkor och kapell samt slutligen och framförallt hafvet i de härligaste färgskiftningar. -- Rivierans vinterklimat prisas vanligen som synnerligen gynsamt för bröstsjuka, och många af de der belägna städerna (Cannes, Nizza, Mentone, S. Remo, Nervi m. fl.) hafva sedan ganska lång tid tillbaka varit och äro ännu besökta af ett stort antal främlingar, hvilka der hoppas att återvinna helsan. De vanliga uppgifterna om klimatet i dessa trakter, der »man kan plocka rosor på kalljord hela vintern» o. s. v., låta äfven mycket lockande för den, som har att genomkämpa de långa nordiska vintrarna med deras köld och mörker. Men i sjelfva verket är dock ej Rivierans klimat så gynsamt för en sjuk, som det vanligen har antagits. Senare undersökningar af detsamma i förening med de nyare åsigterna om den fördelaktigaste behandlingen af kroniska bröstsjukdomar hafva högst betydligt nedsatt värdet af detta förr så berömda klimat. Man gör med rätta följande anmärkningar. Under Oktober är temperaturen ännu tillräckligt eller kanske väl hög, men då inträffa vanligen de häftiga höstregnen, hvarigenom temperaturen sänkes flere grader, och denna sänkning fortgår sedan ytterligare, så att Dec.--Febr. hafva en medeltemperatur af blott 8 à 9° C., hvilken temperatur gör de vanligen dragiga och föga ombonade bostäderna för mången sjukling obehagliga och ingalunda helsosamma. Eldning i rummen är väl behöflig, men kan icke öfverallt åstadkommas. När dertill, såsom det regelbundet hvarje vinter inträffar, temperaturen en och annan gång går ned inemot fryspunkten, blir kölden i rummen rent af pinsam. I slutet af Febr. stiger åter temperaturen. Mars och April bjuda nog på tillräcklig värme, men då inträffa ofta stormar (än från v., än från ö.), hvarjämte hafsbrisen blir hårdare, så att temperaturen vexlar rätt mycket. Slutligen är luften der ingalunda så bakteriefri, som nödigt är för en kurort. Vid bröstsjukas behandling föredrager man derför fjällklimatet framför Rivierans. O. T. S.