Roberg, Lars, läkare, född i Stockholm d. 24 Jan. 1664, student i Upsala 1678, företog 1685 en resa genom Tyskland, Frankrike, England och Holland samt blef 1689 med. doktor i Leiden. Efter sin hemkomst gaf han i Stockholm undervisning i anatomi, blef 1696 assessor i Collegium medicum och 1697 professor i anatomi och praktisk medicin i Upsala. Der vidtog ett mödosamt och ej alltid tacknämligt arbete för R., som ifrade för läkarebildningens höjande och utveckling. Han lyckades bl. a. grundlägga det akademiska sjukhuset, hvartill förslaget godkändes af konungen 1706. Dessutom var han träget verksam såsom författare. Bland hans många skrifter må, utom 42 disputationer, nämnas Lijkrevnings tavlor (1718), Characteres morborum (1729), Grundval til plante-känningen (1730), CLIII aphorismi chemici (1733), Artis chirurgicae conspectus brevis (1740), akademiska tal, program, öfversättningar af Guffers Lilla hus-apotheque (1709) och Beynons Barmhertige samaritanen (s. å.). R. var för öfrigt en god latinare, filosof, skicklig tecknare o. s. v. Det lyckades honom emellertid icke, trots verkligt värde såsom lärare, att återuppväcka det medicinska studiet ur det förfall, hvari det vid årh:s början af flere orsaker råkat. Dertill bidrog måhända i sin mån hans satiriska lynne, cynism i det yttre och till snålhet gränsande sparsamhet. R. afled i Upsala d. 21 Maj 1742. -rn.
Nordisk familjebok · första upplagan
Roberg
Ämne: Läkare (svenska och utländska) · Läkare och naturforskare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1241–1242 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗