Rökstenen, Sveriges märkligaste runmonument, är en 3,90 m. hög och 1,45 m. bred runsten, numera befintlig å Röks kyrkogård (Lysings härad, Östergötland), dit den år 1862 flyttades från Röks kyrkas tornmur, i hvilken den länge suttit inmurad. Rökstenen inrymmer den längsta runinskrift, som öfver hufvud är känd från något jordfast minnesmärke, vare sig i Sverige eller annanstädes. Den innehåller nämligen runskrift på bägge bredsidorna, de tvänne smalsidorna och på toppytan. De flesta runorna höra till den kortare (yngre) runraden, men äfven äldre runor förekomma der. Toppytan innehåller en lönskrift, till största delen i s. k. qvistrunor (runmynder af ett qvisteller grenlikt utseende), hvilken länge förblifvit olöst. Nyligen har emellertid ett lyckligt förslag till tolkning äfven af denna lönskrift framstälts af F. Läffler. Enligt hans lösning framgår af inskriften, att »Bjarne, den i heliga ting kunnige» varit runristaren. Runskriften, som är särdeles tydlig och väl bevarad, upplyser, att stenen rests till minne af den i förtid döde Våmod af dennes fader, Varin. De äfventyr och stordåd, som på stenen förtäljas, framställas der såsom ett folkminne, i hvilket en östgötisk krigare Vilin, troligen en ätteman till den döde, spelat hufvudrollen. Inskriften har sin största märkvärdighet derigenom att den bl. a. innehåller den äldsta svenska dikt om forntida kämpalif. Denna dikt är affattad på s. k. kviðuháttr (eller starkaðarlag), samma versform, som återfinnes i Völuspá m. fl. eddasånger äfvensom i »Rings drapa» i Tegnérs »Frithiofs saga». Den har i öfversättning följande lydelse:
»Fordom drotten, vikingars dristige höfding, rådde för Reidhafvets strand. Rustad på gångarn sitter nu gifmild kung; öfver skuldran skölden är hängd.»
Inskriftens ålder sättes af Bugge till midten eller slutet af 900-talet. -- Om Rökstenen och dess märkliga inskrift finnes redan en hel literatur. De vigtigaste arbetena i ämnet äro S. Bugge: »Tolkning af runeinskriften på Rökstenen i Östergötland», G. Stephens: »Om Rökstenen» (bägge införda i »Antiqvarisk tidskrift för Sverige», bd 5), F. Läffler: »Om Rökstenen» (i samma tidskrift, bd 6) och G. Rundgren: »Några anmärkningar om Rökstensinskriften» (i »Arkiv for nordisk filologi», bd 2). Bugges afhandling åtföljes af fyra värdefulla afbildningar. R. G.