Romanson

Romanson, Henrik Vilhelm, läkare, född i Puumala socken, Finland, d. 5 Sept. 1775, student i Upsala 1797, med. licentiat 1802, med. doktor 1804, fästes vid universitetet i egenskap af prosektor och kirurg vid akademiska sjukhuset 1805, blef 1807 legitimerad läkare, erhöll 1811 förordnande att föreläsa i fältkirurgi och fick 1813 professors titel. 1821 blef han adjunkt i praktisk medicin. Under denna tid uppträdde han flitigt såsom författare af afhandlingar i disputationsform. Dit höra bl. a. Försök till en afhandling om benen i menniskokroppen (1808--15), Myologiska dissectioner (1820--38) och Exercitationes chirurgicae (1822--27). Samtidigt arbetade R. som praktiserande läkare och var sedan 1824 intendent vid Sätra helsobrunn. Slutligen utnämndes han 1830 till anatomie och kirurgie professor, en befattning, som han innehade till 1844. Äfven under sin professorstid offentliggjorde han flere specialafhandlingar, särskildt i patologi, samt Försök till vägledning vid läkarekonstens utöfvande (1830). Hans Barnläkaren (en från tyskan öfvers. »rådgifvare vid alla barnsjukdomar» etc.) utkom 1845. Först 1851 afgick R. från sin intendentsyssla. Han afled i Upsala d. 15 Maj 1853. -rn.