Rördam

Rördam, gammal dansk prestslägt, hvars stamtafla går tillbaka till 16:de årh., ehuru de fyra äldsta leden i 16:de och 17:de årh. hette Brun. Slägtens manliga medlemmar hafva nästan alla varit prester, de qvinliga hustrur åt prester. -- 1. Hans Kristian R., född d. 18 Mars 1803 nära Silkeborg, blef teol. kandidat 1824, licentiat 1829 och doktor 1839. Han blef kyrkoherde 1829 och verkade som sådan i Hammer (Sydsjälland) sedan 1850, der han dog d. 21 Dec. 1869. Han utgaf S:t Matthaeus' evangelium, utlagt og forklaret (1838), deltog ifrigt i diskussionen af kyrkliga frågor och var medlem af de två stora kyrkokommissionerna 1854 och 1868, hvarunder han framlade vigtiga reformförslag. -- 2. Peder R., den föregåendes broder, född d. 6 Maj 1806, aflade teologisk examen 1829, tog verksamt del i styrelsen af Köpenhamns asyler och stod drottning Karolina Amalia mycket nära. År 1841 blef han kyrkoherde (1850--83 i Lyngby) och gjorde 1864 tjenst som fältprest. Han utmärkte sig genom en egendomlig vältalighet och var en af grundtvigianismens bästa representanter. Död d. 18 Sept. 1883. Hans fältpredikningar utkommo 1864. -- 3. Holger Frederik R., son till R. 1, född d. 14 Juni 1830 vid Viborg, blef teol. kandidat 1853 och skref redan 1855 De danske og norske studenters deeltagelse i Kjöbenhavns försvar imod Carl Gustav. År 1857 invaldes han i styrelsen för Selskabet for Danmarks kirkehistorie och har sedan utgifvit »Kirkehistoriske samlinger», till hvilken tidskrift han lemnat många afhandlingar. Dessutom har R. författat Anders Arreboes levnet og skrifter (1857), Kjöbenhavns kirker og klostre i middelalderen (1859--63), Jörgen Sadelin (1866), Kjöbenhavns universitets historie fra 1531--1621 (4 bd, 1868--74) och Klaus Lyschanders levnet (1868), hvarjämte han utgifvit Danske kirkelove 1536--1683 (3 bd, 1883--89) och Monumenta historiae Danicae. Historiske kildeskrifter og bearbejdelser af dansk historie isaer fra det 16:de aarh. (2 bd, 1873--75; ny följd, 2 bd, 1882--88). R. var 1860--64 prest i Satrup i Angel, tog filos. doktorsgrad 1867 och blef å nyo kyrkoherde. Sedan 1883 är han farbroderns efterträdare i Lyngby. -- 4. Thomas Skat R., den föregåendes broder, född d. 11 Febr. 1832 vid Viborg, blef teol. kandidat 1855 och egnade sjg i synnerhet åt studiet af semitiska språk. År 1859 tog han filos. doktorsgrad och utgaf Libri Judicum et Ruth secundum versionem syrico-hexaplarem (1859--61), hvilket arbete väckte mycken uppmärksamhet. Sedan R. år 1866 förgäfves sökt en professur i teologi, blef han 1869 kyrkoherde och 1886 prost i Köpenhamn. För närvarande är han grundtvigianismens främste och lärdaste man. Utom flere mindre skrifter i kyrkliga ämnen har R. utgifvit Historiske oplysninger om den hellige skrift (1866; 3:dje uppl. 1885), Den christelige laere (1866; 5:te uppl. 1885) och Kirkeaaret, en predikosamling (1881). Han är också sedan 1886 sysselsatt med en öfversättning af Nya testamentet jämte en utförlig förklaring. E. Ebg.