Roscius

Roscius. 1. Quintus R. Gallus, frigifven, det gamla Roms mest berömde skådespelare, samtidig och förtrogen med Sulla och Cicero, död omkr. 62 f. Kr., var den romerska publikens älskling samt särskildt framstående genom sin utomordentliga plastik och sitt lifliga minspel, hvarigenom han med öfverlägsen skicklighet gaf uttryck åt själsrörelserna. Han uppträdde mest i komedier och åtnjöt för sitt spel ofantliga honorar, i det han af staten erhöll, utom aflöning åt truppen, för hvarje spelafton 1,000 denarer (omkr. 800 kr.), så att hans årsinkomster beräknades till 600,000 sestertier (omkr. 120,000 kr.). R. var icke blott en ovanligt skicklig utöfvare af skådespelarekonsten, utan hade äfven studerat samt i skrift behandlat både den och talarnas sätt att uppträda, mimik och föredrag. Cicero försvarade honom 76 f. Kr. i ett tvistemål genom ett tal, som ännu finnes i behåll. -- 2. Sextus R., från Ameria i Umbrien, son af en rik godsegare, blef vid tiden för Sullas preskriptioner lönmördad i Rom på anstiftan af slägtingar, som ville komma åt hans egodelar. Genom ränker och biträde af Sullas inflytelserike frigifne Chrysogonus lyckades det att få den mördades namn efteråt uppfördt på proskriptionslistan, till följd hvaraf sonen skulle blifva arflös. Saken väckte emellertid uppseende, och man sökte hjelpa sonen till hans rätt. Ligan fann då på att anklaga sonen för mord på fadern, men den anklagades talan fördes af Cicero med sådan talang, frimodighet och kraft, att han helt och hållet frikändes, 80 f. Kr. R. Tdh.