Rote

Rote, egentl. skara, afdelning (T. rotte, Fornfr. rote, af Med. Lat. rutta, rupta, utbruten del). 1. Krigsv. a) Inom en truppafdelning de bakom hvarandra stående männen i de olika leden. Vid svenska infanteriet, der uppställningen sker på två led, kallas första ledets man 1:ste man, andra ledets 2:dre man. Vid kavalleriet benämnas motsvarande män öfver- och under-rotmästare. Vid infanteriet indelas rotarna i udda och jämna; en jämn och en udda rotc bredvid hvarandra benämnas ett rotepar (jfr Dubblering). Saknas 2:dre man i någon rote, benämnes roten blindrote. Riktrote kallas den rote eller det befäl, på hvilken eller hvilket rättningen (se d. o.) är. Rotevis-vändning benämnes vid kavalleriet den vändning, då hvarje karl för sig vänder på den plats han innehar. Roteviskolonn kallades vid infanteriet den formering, som uppkom, då bataljonens båda flyglar ställdes i flankställning bredvid hvarandra med första ledet utåt; den afskaffades år 1889. -- b) Under den tid manskap till fotfolket i Sverige uttogs genom utskrifning, förstod man med rote de personer eller gårdar, som vid en dylik förrättning förenades för att lemna en man. Vid det ständiga knektehållets inrättande blef roteindelningen fast. Härom samt om stamrote och strörote se Indelta armén. Om hjelprote l. utrote se Hjelprote. Jfr Rotehållare och Rotering. -- 2. Jur., benämning på flere olika arter af territoriella underafdelningar. Städerna äro sålunda vanligen med hänsyn till ordningsförhållanden, brandväsende o. dyl. indelade i rotar, men endast för Stockholm är roteindelningen af någon egentlig administrativ betydelse. Stockholms stads indelning i rotar verkställdes 1877 enl. mantalsnämndens beslut af d. 18 Juni samt 20 och 28 Sept. s. å. samt utgör underlaget för befolkningens bokförande och för rote-mannainstitutionen (se Roteman). -- Å landsbygden eger hvarje fattigvårdssamhälle att fördela sig på rotar med åliggande för hvarje sådan att sjelf ombestyra sin fattigvård (se Fattig, sp. 1060, 1061). Beslut om införande af sådan rotefördelning erhåller emellertid giltighet först, om det fattats å två ordinarie kommunalstämmor med 2/3 af de närvarandes röster efter röstvärdet och sedermera af Konungens befallningshafvande faststälts. Införd rotefördelning kan väl ej upphäfvas förr än efter fem år, men för beslut om upphäfvandet fordras endast enkel pluralitet. För hvarje fattigvårdsrote skall utses en fattigvårdsföreståndare och jämväl, om så bestämts, en särskild fattigvårdsstyrelse, bestående af fattigvårdsföreståndaren och två eller flere af rotens medlemmar. -- Enligt K. M:ts stadga ang. folkundervisningen i riket af d. 20 Jan. 1882 skall skolrådet efter samråd med kyrkostämma indela området för flyttande skola i rotar. 1. C. O. N. 2. K. H. B.