Rotering, egentligen indelning i rotar för underhåll af soldater eller båtsmän, sedermera äfven det på den svenska jorden hvilande allmänna besvär, som uppkommit genom nämnda indelning och består deri att ett antal gårdar (»roten») gemensamt uppsätter och underhåller en soldat eller båtsman. Roteringen afser att förse såväl landt- som sjöförsvaret med manskap. -- Båtsmansroteringen l. båtsmanshållet (se d. o.) blef ständigt 1634, då regeringen föreskref, att de utmed sjösidan belägna landsdelarna skulle roteras till underhåll af båtsmän. Ståthållarna i orterna jämte utsedda skeppsofficerare träffade öfverenskommelser härom med allmogen. 4 skatteeller kronobönder borde hålla en båtsman och förse honom med hemkall (se d. o.), medan af frälsebönderna inom den s. k. frihetsmilen 12 och utom densamma 8 fingo förena sig om underhållet af en båtsman (se vidare den d. 4 Dec. 1868 tillsatta komiténs betänkande, tr. 1871). Genom statsmakternas beslut 1887 sattes hela båtsmansinstitutionen, utgörande 3,384 roterade och 2,292 berustade nummer, på vakans, under de vilkor, som k. kung. d. 13 Juli 1887 angifver. -- Soldatroteringen (infanteriroteringen) l. knektehållet, kom till stånd genom kontrakt mellan kronan och allmogen landskapsvis från 1683 till början af 1690-talet (se Indelta armén, sp. 508--509). Då efter förlusten af Finland landets försvar behöfde stärkas, beslöto statsmakterna 1810, att all dittills icke roterad jord, med undantag endast af boställen, som innehades af i tjenst varande militära personer, skulle undergå extra rotering (se d. o.) med åliggande att, då krig hotade eller utbröte, genast uppsätta och utrusta manskap. Efter 1825 har ordinarie rotering vidtagits med all dittills oroterad jord, som befunnits skyldig till detta besvär (se Nya ordinarie roteringen). Äfven roteradt kavalleri finnes, nämligen Jämtlands hästjägarekår (se Jämtlands fältjägarekår). Under tidernas lopp har en del rotar stälts på vakans för anskaffande af penningar till olika ändamål.
Vid vakans erlägges vakansafgift efter de i länens markegångstaxor meddelade prisuppgifter. Ingen ny, ökad rotering kan, enl. Regeringsformens föreskrift, anordnas utan konungens och riksdagens gemensamma beslut. 1882 års skatteregleringskomité beräknade, att det roterade infanteriet, 18 regementen och 2 kårer (20,176 nummer), kostar rotehållarna i medeltal 152,57 kr. per rote årligen, eller tillsammans 3,078,252,32 kr. De sista åren hafva för rotehållarna medfört många lindringar. Den mest betydelsefulla af dessa är den enl. lag af d. 5 Juni 1885 bestämda afskrifning af 30 proc. af roteringens hela uppskattade värde. -- För detaljer om knektehållet se betänkande (tr. 1869) af den d. 8 Okt. 1867 tillsatta komitén. Kbg.