Sida 755
Rotation ...
Rotemännen, som f. n. äro 19, skola hvar och en för sitt distrikt (rote), föra mantalsbok öfver alla inom roten boende personer, hvilka icke der endast såsom resande eller eljest tillfälligt uppehålla sig. Flyttningar såväl till och ur som inom staden skola för dem, med aflemnande af prestbetyg, inom föreskrifven tid anmälas och af dem inregistreras. Öfver inskrifningsskyldiga värnpligtiga skola rotemännen årligen upprätta och före d. 7 Mars till öfverståthållareämbetet insända särskilda inskrifningslistor. Rotemännen lyda med afseende å mantalsskrifningen under Stockholms stads mantalsnämnd. Jfr k. förordn. d. 27 Okt. 1882 och d. 6 Dec. 1886. Se Mantalsskrifning. K. H. B.
Rotemästare. Se Rotehållare.
Rotepenningar. Se Indelta armén, sp. 507.
Rotera (Lat. rotare, af rota, hjul), hvälfva sig kring sin axel, kringsvänga. Jfr Rotation.
Rotera (se Rote), indela i rotar.
Rotering, egentligen indelning i rotar för underhåll af soldater eller båtsmän, sedermera äfven det på den svenska jorden hvilande allmänna besvär, som uppkommit genom nämnda indelning och består deri att ett antal gårdar (»roten») gemensamt uppsätter och underhåller en soldat eller båtsman. Roteringen afser att förse såväl landt- som sjöförsvaret med manskap. -- Båtsmansroteringen l. båtsmanshållet (se d. o.) blef ständigt 1634, då regeringen föreskref, att de utmed sjösidan belägna landsdelarna skulle roteras till underhåll af båtsmän. Ståthållarna i orterna jämte utsedda skeppsofficerare träffade öfverenskommelser härom med allmogen. 4 skatteeller kronobönder borde hålla en båtsman och förse honom med hemkall (se d. o.), medan af frälsebönderna inom den s. k. frihetsmilen 12 och utom densamma 8 fingo förena sig om underhållet af en båtsman (se vidare den d. 4 Dec. 1868 tillsatta komiténs betänkande, tr. 1871). Genom statsmakternas beslut 1887 sattes hela båtsmansinstitutionen, utgörande 3,384 roterade och 2,292 berustade nummer, på vakans, under de vilkor, som k. kung. d. 13 Juli 1887 angifver. -- Soldatroteringen (infanteriroteringen) l. knektehållet, kom till stånd genom kontrakt mellan kronan och allmogen landskapsvis från 1683 till början af 1690-talet (se Indelta armén, sp. 508--509). Då efter förlusten af Finland landets försvar behöfde stärkas, beslöto statsmakterna 1810, att all dittills icke roterad jord, med undantag endast af boställen, som innehades af i tjenst varande militära personer, skulle undergå extra rotering (se d. o.) med åliggande att, då krig hotade eller utbröte, genast uppsätta och utrusta manskap. Efter 1825 har ordinarie rotering vidtagits med all dittills oroterad jord, som befunnits skyldig till detta besvär (se Nya ordinarie roteringen). Äfven roteradt kavalleri finnes, nämligen Jämtlands hästjägarekår (se Jämtlands fältjägarekår). Under tidernas lopp har en del rotar stälts på vakans för anskaffande af penningar till olika ändamål.
Vid vakans erlägges vakansafgift efter de i länens markegångstaxor meddelade prisuppgifter. Ingen ny, ökad rotering kan, enl. Regeringsformens föreskrift, anordnas utan konungens och riksdagens gemensamma beslut. 1882 års skatteregleringskomité beräknade, att det roterade infanteriet, 18 regementen och 2 kårer (20,176 nummer), kostar rotehållarna i medeltal 152,57 kr. per rote årligen, eller tillsammans 3,078,252,32 kr. De sista åren hafva för rotehållarna medfört många lindringar. Den mest betydelsefulla af dessa är den enl. lag af d. 5 Juni 1885 bestämda afskrifning af 30 proc. af roteringens hela uppskattade värde. -- För detaljer om knektehållet se betänkande (tr. 1869) af den d. 8 Okt. 1867 tillsatta komitén. Kbg.
Rotgeln. Se Rödhaken.
Roth, Martin David, porträttmålare, f. 1756, blef student i Lund och sedermera elev vid Akademien för de fria konsterna i Stockholm, dervid särskildt handledd af Pilo. Han erhöll 1782--84 flere belöningar samt kallades 1783 till ritmästare vid Lunds universitet. I nämnda stad verkade han äfven såsom porträttmålare, och universitetets samling förvarar ganska många prof af hans konst. Ett af honom måladt porträtt af H. Schartau fins återgifvet i gravyr och litografi. R. afled i Lund d. 2 Aug. 1805. -rn.
Roth, K. A. Se Rooth.
Roth, Johan Jakob, partigängare, född d. 2 Febr. 1772 på Saarilaks boställe i Tavastehus län, var vid utbrottet af 1808 års finska krig förare (underofficer) vid Björneborgs regemente och deltog med detta i flere af de märkligaste drabbningarna, bl. a. i slaget vid Lappo d. 14 Juli 1808. Dagen efter denna strid sändes R. med endast 40 af honom utvalda och likasom han sjelf med dessa nejder förtrogna björneborgare att genom smärre företag bereda fienden afbräck. Till skaran slöt sig fältväbeln Spoof. Ett stort ryskt upplag af ammunition och lifsmedel i Virdois blef första föremålet för R:s anslag. Han vågade icke direkt angripa den 200 man starka ryska posteringen derstädes. Men han smög sig till den s. om Virdois belägna Visuvesi sjö, uppbrände d. 19--21 Juli broarna till Visuvesi och Ruovesi, bemäktigade sig flere transporter med mjöl och säd samt oroade fienden till den grad, att denne uppbrände magasinet i Virdois. Från en liten holme i Ruovesi företog han sedermera oaflåtliga ströftåg längs sjöar och landsvägar, understödd af bönder och hemförlofvade soldater. Han vågade t. o. m. angripa Tammerfors, som försvarades af två ryska kompanier, men blef tillbakadrifven. Den ryske öfverbefälhafvaren Rajevski ansåg ställningen så farlig, att han var betänkt på återtåg till Tavastehus, men Kamenskij, som vid denna tid efterträdde honom, beslöt att hålla stånd i Jämsä. R. angreps af så öfverlägsna krafter, att han måste draga sig tillbaka till hufvudarmén. Den 10 Aug. återförenade han sig med sitt regemente. R. åtföljde armén till Sverige, men återvände efter konventionen i Kalix till hemlandet. Han erhöll afsked ur svensk tjenst 1812 med löjtnants
Källa: Project Runeberg ·