Sida 40
Posen. 1. Provins i Preussen
sinsemellan stridiga lokal- och stamsagor. Med Amfitrite har han sonen Triton, men derjämte med nymfer och dödliga qvinnor en talrik skara afkomlingar, hvilka i allmänhet ärft sin faders trotsiga och ohändiga lynne (t. ex. cyklopen Polyfemos, Antaios, Amykos, Kerkyon). Helgedomar egde P. inom Grekland i stort antal och ingalunda uteslutande i kuststäderna. Berömdast voro de på Isthmos, der de hvartannat år firade isthmiska spelen (se d. o.) stodo under hans beskydd, på ön Kalaureia och på udden Mykale, der hans tempel var mötesplatsen (Panionion) för de Joniska städernas förbund, likasom den Joniska förbundsfesten (panionia) der firades till hans ära. Af skalderna betecknas P. bl. a. såsom »jordfamnaren» (gaieochos), emedan hafvet omsluter hela jorden, men äfven såsom »jordskakaren» (enosigaios, enosichthon, seisichthon), med afseende på de våldsamma yttringarna af hans vrede. Af den bildande konsten framställes han under en typ, som närmar sig Zevstypen, men saknar dennes lugna och milda majestät. Kroppsbyggnaden är smärtare, muskulaturen kraftigare och anletsdragen hårdare. Hår och skägg äro mörka, yfviga och böljande, ögonen mörkblå. Han bär en mantel af mörk färg och i handen den väldiga treudden (triaina), hvilken jämte delfinen är hans stadigvarande attribut. -- Inom den romerska mytologien motsvaras P. af den italiske sjöfartsoch vattenguden Neptunus (beslägtadt med navis, skepp, och nebula, dimma), på hvilken efter hand öfverflyttades alla de drag, som tillhöra den grekiske P. I likhet med denne gällde han såsom de ridderliga idrotternas beskyddare (N. equester) och hade i sådan egenskap ett tempel och altare vid Circus flaminius och äfven ett altare i Circus maximus, der hans dyrkan synes hafva sammansmält med den, som egnades åt en äldre italisk gud Consus (se d. o.). Han kallades derför på denna plats N. Consus och de till hans ära firade spelen consualia. A. M. A.
Posen [påsen]. 1. Provins i Preussen, begränsas i ö. af ryska Polen, i n., v. och s. af preussiska provinserna Westpreussen, Brandenburg och Schlesien. Areal 28,958 qvkm. Provinsen är öfvervägande slättland af 80--120 m. höjd öfver hafvet, med många sumpiga, sandiga och skogiga sträckor samt en mängd små sjöar och dammar. I n. stöter den delvis till den der tämligen brant stupande uralsk-baltiska landåsen; i s. har den några framskjutande upphöjningar af den schlesiska landåsen. Egentliga berg saknas med undantag af Lysa Gora vid polska gränsen s. om Warthe. Större delen af provinsen tillhör Oders flodområde; dess biflod Warthe är provinsens hufvudflod. Andra till en del flott- och segelbara floder äro Warthes bifloder Prosna, Obra, Welna och Netze, Oders biflod Orla samt Brahe, biflod till Weichsel, hvilken sjelf berör provinsen i dess nordöstligaste del. Sjöarna upptaga en areal af 330 qvkm. Utom den för förbindelsen mellan Weichsel och Oder högst vigtiga, 1773--74 anlagda Bromberg-kanalen (26 km. utom de kanaliserade Netze och Brahe) och några kanaliserade flodsträckor finnas inga segelbara kanaler. Klimatet är kontinentalt; staden Bromberg har en årstemperatur af 7,6° C., staden Posen 8° C. Frånvaron af större höjder samt det mot ryska slätterna öppna läget göra, att nederbörden ej är stor (i Bromberg 514 mm., i Posen 505 mm.). -- Hufvudnäringarna äro jordbruk och ladugårdsskötsel. Af hela arealen voro 1883 62 proc. åker och trädgårdar, 8 proc. äng, 20 proc. skogbärande mark, 10 proc. betesmarker, improduktiv mark, bebyggda platser etc. Vinrankan odlas i sydvestligaste delen, vid Bomst. God och bördig jord finnes i Warthe- och Netze-dalarna och i de genom afdikning och torrläggning för kultur vunna kärrmarkerna, hufvudsakligen således i mellersta och östra delarna af provinsen. Sandiga och mindre bördiga trakter äro öfvervägande vid schlesiska och brandenburgska gränsen. Landets mineraltillgångar äro inskränkta till brunkol och salt. Industrien är af jämförelsevis ringa omfattning. Deremot är handeln liflig, i synnerhet i trävaror och landtmannaprodukter, och underlättas genom ett nät af segelbara floder. Befolkningens antal uppgick 1885 till 1,715,618 pers., deraf 531,722 protestanter, 1,131,869 katoliker, 50,866 judar och 1,161 andra. Katolikerna äro hufvudsakligen polacker, af hvilka finnas omkr. 950,000 i P., medan den stora massan af tyskar är protestantisk. Omkr. 65 proc. tillhöra landtbefolkningen. -- I administrativt hänseende är landet deladt i 2 regeringsområden: Posen (17,509 qvkm., 1,106,959 innev.) med 27 och Bromberg (11,449 qvkm., 608,659 innev.) med 13 kretsar. Till tyska riksdagen sänder prov. 15 ledamöter. I Preussens Andra kammare är den representerad af 29 ombud, i Första kammaren af 19 medlemmar. Jämte westpreussiska kretsen Deutsch-Krone hör P. under oberlandesgericht i Posen, under hvilken sortera 7 landgerichte och 58 amtsgerichte. Uppsigten öfver den evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium i Posen. Katolikerna lyda under de för alltid förenade, men med särskilda metropolitankapitel försedda ärkebiskopsstiften Posen och Gnesen; en del af regeringsområdet Bromberg lyder under den gnesenska suffraganbiskopen i Kulm. Provinsialregeringens säte är staden Posen. Af bildningsanstalter eger P. ett betydligt antal (t. ex. 7 seminarier, 14 gymnasier, 2 progymnasier, 4 realgymnasier, o. s. v.), men folkbildningen är i P. sämre än i någon annan preussisk provins. I P. finnas bl. a. 3 döfstumanstalter, 1 blindinstitut och 1 högre landtbruksskola. P. var fordom en del af konungariket Polen. Vid Polens första delning 1772 kom området n. om Netze (det s. k. »Netzedistriktet») och 1793 den öfriga delen af provinsen till Preussen. Åren 1807--15 hörde P. till hertigdömet Varsjav. Den polska nationalitetens allt tydligare framträdande öfvertag inom P. har nyligen ledt till åtskilliga åtgärder, hvilka afsett häfdandet af den tyska nationalitetens öfvervigt. Så har genom lagen af d. 28 April 1886 stälts till statsregeringens förfogande en fond af 100 mill. mark, afsedd bl. a. för inköp af jordegendom, som sedan i mindre lotter mot billiga vilkor skall föryttras eller
Källa: Project Runeberg ·