Rustning, förv., vissa krono- och skattehemmans prestation af häst och karl till försvarsverket emot åtnjutande af statsunderstöd i räntor. Rustningen är en art af det af Karl XI genomförda indelningsverket och ordnades 1680--95 (se Indelta armén, sp. 509--510). Hemman, hvilket rustning åligger, kallas rusthåll. Innehafvare af sådant hemman benämnes rusthållare. De vid indelningsverkets utförande till rustning lämpliga hemmanen benämndes rusthållsstammar l. rustningsstammar. Stamhemmanet frikallades från den ordinarie räntan. Ansågs detta slags statsunderstöd för ringa, erhöll rustningsstammen ytterligare understöd af räntan från för ändamålet anvisade hemman, s. k. augmentshemman (se d. o.). Om berustade säterier se Säteri. På sådant sätt ordnades 9 rusthållsregementen och Jämtlands kavallerikompani, tillsammans 8,957 nummer indelt kavalleri. Äfven en del af sjöförsvaret ordnades genom rusthållsinrättning. Om det berustade (d. v. s. det på rustning hvilande) båtsmanshållet och de till dess hjelp anslagna reserv- och öfverskottsräntor se Indelningskompanier. Rusthållares skyldigheter innefattas hufvudsakligen i k. regl. d. 5 Jan. 1684, k. förkl. d. 7 Apr. 1685 och, särskildt för de skånske, k. regl. d. 7 Nov. 1695. De iklädde sig skyldighet att anskaffa och underhålla ryttare och häst samt deras persedlar, äfvensom att deltaga i trossens underhåll. Sistnämnda skyldighet utbyttes mot en trosspassevolansafgift (se d. o.). Rusthållares förmåner äro: rätt till den ordinarie räntan af rusthållshemmanet (med undantag af boskapspenningarna), augment af ränta, stundom äfven af kronotionde, frihet från rotering (med uppställandet af mönstergill karl under rytteriet anses roteringsskyldigheten uppfylld). Derjämte sitta rusthållaren och hans efterkommande i orubbad besittning af rusthållshemmanet. Torp under hemmanet skattlägges ej. 1882 års skatteregleringskomité beräknade kostnaden för det berustade kavalleriet (Lifregementets dragonoch husarkårer, Smålands husarregemente samt Skånska husar- och dragonregementena, tillsammans 3,505 nummer) till 364,34 kr. per nummer, eller till sammanlagdt 1,277,011,70 kr. En del af det berustade kavalleriet förändrades 1791--1812 till infanteri (»satt af»). Detta berustade infanteri utgör 2,989 nummer. Dess rusthållare äro befriade från skyldigheten att hålla häst, men erlägga i stället en särskild afgift (se vidare Hästvakansafgift). De senaste åren hafva för rusthållarna medfört flere väsentliga lindringar, bl. a. enl. k. förordn. d. 19 Juni 1885, befrielse från anskaffning och underhåll af persedlar mot en årlig afgift af 40 kr. från hvarje kavalleri- och 20 kr. från hvarje infanterirusthåll samt rätt till ersättning för störtade eller skadade nummerhästar, hvarjämte genom lag af d. 5 Juni 1885 rusthållarna fr. o. m. 1886 och framgent tillförsäkrats lindring med 30 proc. af hela rustningsbesvärets uppskattade värde. Kbg.
I Finland frikallades rusthållen genom förordn. af d. 1 Aug. 1810, i likhet med rote- och båtsmanshemmanen, tillsvidare från uppställandet af militär mot erläggandet af en lindrigt beräknad vakansafgift och passevolansafgift. När vid 1877--78 års landtdag Finlands försvarsväsende byggdes på allmän värnpligts grund, var indelningsverkets upphäfvande en omedelbar följd. Vid 1885 års landtdag fastställdes, att de åt rusthållen anslagna räntorna skulle indragas till statsverket. I enlighet dermed stadgades i en förordning af d. 5 Aug. 1886, att rustningsskyldigheten skulle vara upphäfd, samt att rusthållen fr. o. m. 1889 skulle vara fria från vakans- och passevolansafgifter, hvaremot de dem anslagna räntorna skulle under loppet af 15 år indragas till kronan enligt en sådan beräkningsgrund, att indragningen för hvarje rusthåll skulle uppgå till 79 s. k. rubelskatter hvar rubelskatt beräknad till 5 mark 27 penni. M. G. S.