Rumex L., syra, bot., ett slägte af mera sällan små, oftare stora eller mycket högväxta örter med spiralställda, hela blad och blomställningar af kransvis sittande knippen, ordnade å öfre delen af stjelken till en upprätt blomsvans med små blommor af 6 grön- eller brunaktiga kalkblad, af hvilka de 3 inre utväxa och omsluta den 3-kantiga, nötlika frukten. Ståndare 6, pistiller 3, med pensellika märken. Nat. fam. Polygoneae Juss., kl. Hexandria L. Flere arter äro mycket allmänna, såsom de skildkönade bergsyran (R. acetosella L.) och ängsyran (R. acetosa L.), den förra med spjutlika, den senare med pillika blad, hvilka hafva en syrlig smak genom halt af oxalsyra, samt skräppesyran (R. domesticus Hartm.), som har grynlösa, tunna, nätådriga, hjertlika kalkblad och lansettlika, vågiga rotblad. Under namnet »patientia» odlas i våra trädgårdar en i södra Europa vild syre-art (R. patientia L.), som har ett kalkblad grynbärande (genom medelnervens uppsvallning) samt äggrundt aflånga blad och bladlösa blomställningar. Dess blad begagnas om våren stufvade såsom spenat. Af R. acutus L. m. fl. arter insamlades förr rötterna, som voro officinella under namnet radix lapathi acuti; af R. aquaticus L. erhölls rad. Brittannica och af R. alpinus munkrabarbern, rad. Rhei monachorum, som odlades af munkarna och användes i st. f. rabarber. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Rumex
Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 24 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗