Ruprecht

Ruprecht (Rupert), prins af Pfalz, engelsk krigare, tredje son till kurfursten af Pfalz, konungen af Böhmen Fredrik V, och Elisabet af England, föddes i Prag d. 18 Dec. 1619. Sedan han under Fredrik Henrik af Oranien i Nederländerna lärt krigsyrket och 1636 vunnit magistergrad i Oxford samt i 4 år (1638--42) varit de kejserliges krigsfånge, reste han till England och erbjöd sin morbroder, konung Karl I, sin tjenst i striden mot parlamentet. Han blef chef för konungens kavalleri; men han var snarare en lysande partigängare än en verklig fältherre. Hans framgångar vid Worcester och Edgehill 1642, vid Chalgrove-field och Bristol 1643 blefvo i det stora hela utan frukter. Då han året derefter sökte rädda York undan Fairfax, blef han genom sin besinningslöshet och blinda häftighet skulden till nederlaget vid Marston-Moor (d. 2 Juli 1644), och af samma skäl förlorade han det afgörande slaget vid Naseby (d. 14 Juni 1645). Med spillrorna af den slagna hären innesluten i Bristol, uppgaf han staden så hastigt, att Karl i Sept. utvisade honom ur England. De försonades åter, men motstånd var nu fåfängt. Efter Karls död kom prins R. 1649 med en flotta till Irlands kuster, möttes der af Blake, jagades ned till Spanien och fortsatte sedermera som korsar ända bort i Vestindiska vattnen. 1653 kom han till Frankrike, och efter Stuartarnas restauration (1660) blef han ledamot af Karl II:s råd. 1665 var R. en af befälhafvarna på den flotta, som utanför Lowestoft besegrade holländarna d. 3 Juni, och 1666 räddade han genom sin mellankomst Monk från undergång i det s. k. 4 dagars sjöslaget vid Foreland mot Ruyter (d. 1--4 Juni g. st.). 1673 kommenderade han åter engelska flottan emot Ruyter, men med föga framgång (slaget vid Helders udde d. 11 Aug. g. st.), enär den franske amiralen blottställde honom. Derför blef han ock från denna tid Frankrikes motståndare vid hofvet. Prins R. egnade ett lifligt intresse åt naturvetenskaperna, är bekant för flere uppfinningar (»prinsmetall») och skall i England hafva infört gravyrkonsten. Han dog i London d. 29 Nov. 1682. Det är efter honom, som Hudson-bay-landen fått namnet Ruperts land (se Hudson-bay-kompaniet). Kj.