*Sala grufva och silfververk. Till följd af silfvervärdets fall upplöstes Sala silfververks aktiebolag 1894 och efterföljdes s. å, af det nybildade Aktiebolaget Salberget, som fortsatt grufdriften och baserat hyttedriften dels på malmer från grufvan, dels på köpta blymalmer från Saxberget, Åmmeberg, Kallmora m. fl. Silfververket omfattar nu, jämte anrikningsverk, rostugn m. m., äfven elektrolys för silfrets rening och tillvaratagandet af guldet. För manufakturering af erhållet bly finnas ugn för tillverkning af blyglete och press för framställning af blyrör. Tillverkningen af handelsbly har de sista åren varit 1100–1200 ton, och af silfver hafva vunnits 1,091 kg. 1895, 1,493 kg. 1898 och 1,188 kg. 1897, utom en del svafvelmetaller innehållande silfver, som erhållits genom extraktion. 1896 upptogs arbetet i grufvans äldsta delar på derstädes närmast den s. k. storskölen befintlig zinkmalm, hvilken efter anrikning exporterats. I sammanhang med brytningen af denna malm hafva rika silfvermalmer anträffats. Derjämte brytas betydliga mängder dolomit, som säljes till diverse jernverk. Antalet arbetare vid silfververket har de sista åren varit omkr. 170.
Nordisk familjebok · första upplagan
Sala grufva
Ämne: Gruvdrift och bergsbruk · Mynt, metaller och metallhantverk
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1931–1932 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗