Sida 968
Saint-Marc Girardin ...
Sakut. Se Zakuto.
*Sal, socken. 953 har. 479 innev. (1897).
*Sala, stad, med en folkmängd af 6,034 pers. 1897 hade vid 1890 års slut ett område af 8,541 har, men detta har nu minskats, sedan några grufvejordar, som i kommunalt och administrativt hänseende räknats till staden, fr. o. m. 1894 höra till Kila socken. Taxeringsvärdet 1897 var 5,966,500 kr., deraf 1,720,900 kr. för jordbruksfastighet. Fabriksrörelsen sysselsatte 1896 212 pers. vid 23 fabriker med 352,200 kr. tillverkningsvärde. Stadens läroverk är 3-klassigt, men undervisningen har sedan några år tillbaka meddelats å 4 klasser. Äfven finnes ett elementarläroverk för flickor. Stadens bokförda tillgångar upptogos 1896 till 614,873 kr., skulderna till 188,744 kr. För kyrkliga och kommunala ändamål uttaxerades kr. 5,50 pr bevillningskrona.
*Sala, G. A. H., dog 1895. S. å. utkom i 2 bd hans sjelfbiografi.
Salaam-kramp. Se Nervsjukdomar, sp. 1001.
*Sala bergslag. Genom rättegång 1889 gjorde staden anspråk på bättre rätt till den s. k. Sala stads jord och utmark, ett område på mer än 5,000 har, hvilket då innehades af Sala bergslag och dess intressenter. Sedan denna tvist i tre särskilda rättegångar fullföljts rör. omkr. 1300 har och K. M:t 1895 tillerkänt staden bättre rätt till dessa, kommer rättegång att inledas om bergslagets afträdande till staden äfven af den öfriga skogen och utmarken, omkr. 3,700 har.
Saladen, köping. Se Salaty. Suppl.
*Salado. 1. Floden uppstår i prov. Salta af fem källflöden Cachii l. Calchaqui, Santa Maria, Toro, Arias och Huachipas, kallas efter föreningen af dessa Juramento l. Pasajes och har en längd af omkr. 1,800 km. — 2. S. är namnet på två bifloder till Guadalete.
Salaga, handelsstad i öfre Guinea, riket Gvandjova (Banjaue), n. om britiska Guldkustkolonien, 35 km. från Volta, var fordom en mycket betydande stad (med 70–80 tusen innev. ännu 1873), men hade enl. v. Francis m. fl. 1885 endast 10,000, enl. Binger 1888 blott 6,000 innev. Likväl är handeln ganska betydande, i synnerhet med slafvar. Sultanen residerar i Pami, 5 km. från det genom sin orenlighet förpestade S.
*Sala grufva och silfververk. Till följd af silfvervärdets fall upplöstes Sala silfververks aktiebolag 1894 och efterföljdes s. å, af det nybildade Aktiebolaget Salberget, som fortsatt grufdriften och baserat hyttedriften dels på malmer från grufvan, dels på köpta blymalmer från Saxberget, Åmmeberg, Kallmora m. fl. Silfververket omfattar nu, jämte anrikningsverk, rostugn m. m., äfven elektrolys för silfrets rening och tillvaratagandet af guldet. För manufakturering af erhållet bly finnas ugn för tillverkning af blyglete och press för framställning af blyrör. Tillverkningen af handelsbly har de sista åren varit 1100–1200 ton, och af silfver hafva vunnits 1,091 kg. 1895, 1,493 kg. 1898 och 1,188 kg. 1897, utom en del svafvelmetaller innehållande silfver, som erhållits genom extraktion. 1896 upptogs arbetet i grufvans äldsta delar på derstädes närmast den s. k. storskölen befintlig zinkmalm, hvilken efter anrikning exporterats. I sammanhang med brytningen af denna malm hafva rika silfvermalmer anträffats. Derjämte brytas betydliga mängder dolomit, som säljes till diverse jernverk. Antalet arbetare vid silfververket har de sista åren varit omkr. 170.
Salaijer. Se Saleijer.
*Sala kontrakt. 76,000 har. 16,559 innev. (1897).
*Sala landsförsamling. 7,843 har. 1,294 innev. (1897).
Salâm, Arab. Se Chútbe, Suppl.
*Salamanca. 1. Provinsen hade 314,428 innev. 1887. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 22,200 innev.
Salamandrina, zool. Se Vattenödlor.
*Salamis. 2. Det var ursprungligen en fenicisk koloni. Dess återuppbyggare på 300-talet var Konstantius II (ej Konstantin den store).
Salât ed-dukr, Arab., middagsbönen. Se Chútbe. Suppl.
Sala-Tillberga jernväg, normalspårig, 28 km. lång, tillhörig S.–Tillberga jernvägsaktiebolag, öppnades d. 7 Dec. 1875 och trafikeras i samband med Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg. För anläggningens utförande har statslån å 150,000 kr. anvisats. J. L.
Salaty (i svensk literatur Saladen), köping i Litaven, v. om staden Birzen. Efter S. benämnes ofta slaget vid det närbelägna Sjagari (se d. o. Suppl.) d. 19 Mars 1703.
Salazar, Fr. Lobon de. Se Isla, J. F. de.
*Saleby. Omkr. 4,000 har. 1,629 innev. (1897).
*Saleh (riktigare Sale) ligger ej på samma plats som den romerska (riktigare feniciska) kolonien Sala (det romerska samhället hette Chella). Se Rabat.
*Salem. 1. Socken. 6,811 har. 994 innev. (1897).
*Salem. 1. Distriktet hade 1,962,591 innev. 1891. — 2. Staden hade s. å. 67,710 innev.
*Salem, städer i Nord-Amerika. 2. Oregons hufvudstad, vid Willamette och Southern Pacific-jernvägen (mellan S. Francisco och Portland), hade 4,515 innev. 1890.
Salency [salangsī], by i franska depart. Oise, 3 km. ö. om Noyon, i Oises dal, bekant för den rosenfest (se d. o.), som, stiftad af den helige Medardus, biskop i Noyon, 535, sedan dess årligen firas der d. 8 juni och vunnit efterföljd på andra ställen i Frankrike äfvensom i England.
Salenius, Anders Gustaf Gotthard, prest, lexikograf, f. i Hammar, Örebro län, d. 25 Maj 1815, student i Upsala 1835, prestvigd 1839, filos. kandidat 1845, filos. d:r s. å., kyrkoherde i Kjula, Strengnäs stift, 1860 och kontraktsprost 1872–86, afled i Kjula d. 9 Juni 1896. Han utgaf några smärre andliga skrifter m. m. samt en Latinsk-svensk ordbok (1873).
*Salerno. 1. Provins. Den för 1887 beräknade folkmängden, 584,000 pers., är bevisligen för hög. — 2. Staden hade 35,570 innev. 1888 och beräknades 1894 hafva 36,300 pers.
Salesianerinnornas orden. Se Visitantinnor.
*Salford utgör sedan 1888 eget grefskap (21 qvkm.), med 210,700 innev. (1896).
Salgrami. Se Gandak. 1. Suppl.
*Salibabo, Gruppen, som ligger ö. om Sanghir-öarna, till hvilka den ock stundom räknas, har en areal af 925 qvkm., med omkr. 5,000 innev. Befolkningen på båda grupperna består af
Källa: Project Runeberg ·
