Sida 969
Saint-Marc Girardin ...
fredliga och arbetsamma alfurer, dels kristna eller muhammedaner, dels hedningar.
Salicylsyrefenyleter, kem. farmak. Se Salol.
Salin, Maurits Johan, läkare, akademisk lärare, f. å Henriksholm, Näs forsamling, på Dal, d. 5 Jan. 1851, blef 1868 student i Upsala, 1873 med. kandidat derstädes och 1876 med. licentiat i Stockholm samt promoverades 1878 i Upsala till med. doktor, sedan han s. å. vid Karolinska institutet utgifvit en afhandling Om den manuela lösningen af efterbörden och qvarstannande efterbördsdelar. S. å. förordnades han till docent i obstetrik och gynekologi vid nämnda institut och utnämndes 1888 till e. o. professor i dessa ämnen. Dels i »Sv. läkaresällskis förhandl.», dels i »Hygiea» har S. meddelat många resultat af sin rika praktiska erfarenhet, bland hvilka särskildt märkas hans afhandlingar Om betydelsen af lifmoderns lägeförändring bakåt (1894) och De nervösa sjukdomarnas inflytande på den operativa gynekologien (1898). R. T–dt.
Salina, en af Lipariska öarna (se d. o.).
Salina Cruz, hamnplats i mejikanska staten Oajaca, vid Stilla hafvet, 20 km. s. s. ö. om Tehuantepec, hvars hamn det är, ändpunkt för jernvägen öfver Isthmus och utgångspunkt för den kabel, som följer Syd- och Central-Amerikas kust.
Salipyrin, salicylsyradt antipyrin, febernedsättande och smärtstillande läkemedel, fabrikspreparat, bildar ett hvitt, kristalliniskt pulver (eller sexsidiga, tafvelformiga kristaller) utan lukt, med bittersöt smak, smälter vid 92° C. och löses svårt i kallt vatten (200 delar), men lätt i alkohol. Det är svagare verksamt än antipyrin och salicylsyra hvar för sig och ges derför såsom febermedel i dubbelt så stora doser (4–6–8 gr. på dagen för vuxna) som antipyrin. Det användes särskildt, likasom salicylsyradt natron, vid reumatiska åkommor (akut och kronisk ledgångsreumatism), äfvenså, försöksvis, vid influensa, derjämte vid nervsmärtor (neuralgier) o. s. v. Såsom obehagliga biverkningar vid salipyrinets (likasom vid åtskilliga andra febermedels) användning hafva observerats magretning, stark svettning och utbredt hudutslag. C. G. S.
*Salisbury. 3. Rob. A. T. G. C., trädde d. 13 Aug. 1892 tillbaka, sedan vid de nya valen i Juli s. å. de liberale åter vunnit majoritet i underhuset. Han bekämpade sedermera med kraft Gladstones home-rule-politik både i öfverhuset och vid protestmöten i landet. På samma sätt uppträdde han emot lord Roseberys anfall på öfverhuset, hvilket denne ville afskaffa eller åtminstone reformera. I Juni 1895 lyckades det för de konservative och unionisterna att åstadkomma ett misstroendevotum mot kabinettet Rosebery, som då afgick, hvarefter S. d. 29 Juni 1895 bildade sin tredje ministèr, i hvilken han sjelf öfvertog utrikesportföljen. Vid underhusvalen i Juli s. å. fingo tories en majoritet af 153 röster. Skickligt redde S. sig ur det bryderi, som vållades genom C. Rhodes kolonialpolitik och det i sammanhang dermed gjorda öfverfallet på Transvaal, och framgång har följt krigsföretaget mot mahdins efterträdare, men mindre lyckligt var hans uppträdande i den armeniska frågan samt mot Rysslands inflytande på Balkan-halfön och i östra Asien. J. Fr. N.
Salmonidae, zool. Se Laxfamiljen.
*Salm-Reifferscheidt, N., f. 1459, bidrog till Frans I:s tillfångatagande (sjelf blef han svårt sårad i personlig strid med konungen) och besegrade Zapolyas trupper 1527.
*3. Salmson, H. F., afled genom sjelfmord i Lund d. 1 Aug. 1894.
Salo, Salosten kaupunki. Se Brahestad.
*1. Saloman, Siegfried, fick 1898 i Stockholm uppförd operan I Bretagne.
*2. Saloman, G., har vidare utgifvit Die restauration der Venus von Milo (1895).
Salomo ben Aderet. Se Rabbinska språket och literaturen, sp. 621.
Salomon, Ester. Se Augusti. Suppl.
Salomon, Otto Aron, främjare af och lärare i slöjd, f. i Göteborg d. 1 Nov. 1849, kom 1869 till Näs egendom, i Elfsborgs län, hvilken egdes af hans morbroder A. Abrahamson (se denne. Suppl.), och biträdde omkr. 10 år med dess skötsel. Han blef 1872 jämväl föreståndare vid den då der stiftade slöjdskolan för gossar, ur hvilken hösten 1874 utvecklade sig det slöjdlärareseminarium, hvars direktör S. alltsedan varit och som vunnit verldsrykte. Mycket stora äro de förtjenster S. inlagt om den svenska slöjdens befordran genom sin smittande entusiasm för saken, genom sin lärareverksamhet och genom sina skrifter. Bland dessa må nämnas Slöjdskolan och folkskolan (1876, 78, 80, 82, 84), Om slöjden såsom uppfostringsmedel (i »Ur vår tids forskning», 33, 1884), Handbok i pedagogisk snickerislöjd (1890; öfvers. på engelska och spanska), The theory of educational sloyd (1892), Tankar om slöjd, uppfostran och lärarebildning (1893) och Principi fondamentali del lavoro manuale educativo (s. å.). Han redigerar sedan 1885 »Slöjdundervisningsblad från Nääs» och sedan 1886 »Skrifter af uppfostringskonstens stormän». Se vidare Näs (äfven i Suppl.) och den af S. författade art. Slöjd.
Salomonsen, Karl Julius, dansk bakteriolog f. i Köpenhamn d. 6 Dec. 1847, student 1865, med. kandidat 1871, doktor 1877, docent 1883 och professor vid universitetet 1893, har utgifvit Studier över blodets forraadnelse (1877) och Bakteriologisk teknik (1885, 3:dje uppl. 1894; öfvers. till franska 1891). E. Ebg.
*Salomon-öarna, mellan 2° och 13° 30' s. br., äro dels af vulkanisk bildning, dels korallöar. Till den förra kategorien höra de stora, i hufvudartikeln nämnda öarna samt Rubiana l. Nya Georgien (2,000 qvkm.) äfvensom några mindre, bl. a. Savo, som hade ett utbrott vid öarnas upptäckt 1567. Nu känner man i hela gruppen endast en verksam vulkan, Bagana, på Bougainville. Klimatet är osundt till följd af den stora fuktigheten; nederbörden är 3–4 m. årligen, på sydöstra sidan af Guadalcanar minst 11–12 m., den största nederbörd man känner, näst den i Khassiabergen i Indien. S. äro de östligaste öar, som hafva krokodiler. Öboarna äro melanesier. Till Tyskland höra öarna Bougainville, Choiseul, Isabel, S:t George, Shortland m. fl., 22,255 qvkm., omkr. 89,000 innev., till Storbritannien N. Georgien, Guadalcanar, Malaita, S. Cristoval, Vella-la-Vella, Russell, m. fl., 21,645 qvkm., omkr. 87,000 innev.
Källa: Project Runeberg ·
