Sälg

Sälg, Salix caprea L., bot., en bland de allmännare arterna af det stora pil-slägtet (se Salix) och tillika en af de mera högväxta. Man finner nämligen sälgar af mer än 10--12 m. höjd och med en stam af 25--30 cm. genomskärning. Sälgen har icke samma benägenhet för sumpiga växtställen som de flesta andra pil- eller vride-arter. Grenarna äro oftast starkt utstående, och de yngre qvistarna äro knöliga samt liksom knopparna glatta, hvarigenom sälgen skiljer sig från grå-pilen eller gråvidet, S. cinerea L. Bladen äro 8--10 cm. långa, omvändt äggrunda till nästan elliptiska, vågiga, groftandade eller sågade; de variera högligen i storlek och form. Öfre ytan är glatt och grön, undre finluden och blekgrön. Stiplerna äro stora, snedt njurlika. Hängena, som äro oskaftade, blomma före bladsprickningen och sakna blad, men äro stödda af fjäll. Hanhängena äro korta, tjocka med gula ståndare, honhängena utväxa under fruktmognaden till 5--6 cm. längd och visa då svartbruna hängefjäll, som stödja de långskaftade, kägellika, hvitludna fruktkapslarna. Sälgens ved är hvit, lätt, mjuk, men tämligen seg och derigenom mera användbar än de flesta andra pil-arters ved. De tidigt om våren blommande han-sälgarna äro biens omtyckta förrådskammare, hvarifrån de hemta honing och pollen till larvernas uppfödande. O. T. S.