Samaritföreningar

Samaritföreningar. Samaritföreningarna leda sitt ursprung från de engelske johanniterna, hvilka sedan århundraden tillbaka utvecklat en storartad verksamhet i menniskokärlekens tjenst. År 1877 inrättade johanniterna en ambulansförening, afsedd att bispringa personer vid olyckshändelser. Undervisningskurser inrättades för anläggande af första förband, transport af sårade m. m. De fleste deltagarna i dessa kurser utgjordes af polistjenstemän, jernvägstjenstemän, posttjenstemän, fabriks- och grufarbetare, sjömän och brandsoldater, men äfven de mest bildade samhällsklasserna voro i stort antal der representerade. År 1881 åvägabragte den tyske kirurgen Esmarch, hvilken i London s. å. åsett en uppvisning med den johannitiska ambulansföreningen, i Kiel en förening med samma syfte, hvarvid uttrycket samaritförening första gången användes. Genom Esmarchs försorg erhöllo de tyska samaritskolorna en lämplig lärobok, som meddelar det vigtigaste om menniskans anatomi, om behandling af blödningar och sår, om de första åtgärderna vid benbrott, ledvridningar, vrickningar och brännskador, om första behandlingen af förfrusna, drunknade, qväfda, sanslösa och förgiftade samt om lämpliga transportmedel för sårade och sjuka. En kort repetitionskurs utgafs likaledes under benämningen samaritkatekes. Föreningen vann inom kort stor utbredning i Tyskland, och snart fortplantades idén till andra land. I Sverige togs saken om hand af svenska »Föreningen för frivillig vård af sårade och sjuke i fält» (numera kallad »Svenska föreningen Röda korset»), och 1883 bildades på denna förenings initiativ en svensk samaritförening, hvars uppgift är »att genom inrättande af samaritundervisningskurser bland allmänheten utbreda kännedom om den hjelp, som vid plötsliga olycksfall i första hand erfordras, samt att i öfrigt främja samaritväsendets utveckling.» Föreningen, hvars verksamhet ledes af »Röda korsets» verkställande utskott, har filial-afdelningar i landsorten. Medlemmarna äro dels aktiva, hvilka genomgått fullständig samaritkurs och utan ersättning biträda vid olycksfall, innan läkarehjelp hunnit erhållas, dels passiva, hvilka främja föreningens verksamhet genom materiella bidrag. Aktiva ledamöter erlägga vid anmälan till undervisningskurs en afgift af minst 3 kr. Passiva ledamöter erlägga en gång för alla minst 20 kr. eller årligen minst 2 kr. Se J. Göransson, »Samaritkurs» (1886).