Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Sameganderätt

Ämne: Romersk rätt och privaträtt · Romarriket och antikens Rom

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 439–440 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Sameganderätt, jur., eger rum, då två eller flere personer gemensamt ega en och samma sak. Delaktigheten kan vara lika, hvilket antages vara händelsen, då förvärfvet icke angifver något annat, eller olika.

Sameganderätten får icke, såsom förhållandet var i den romerska rätten, fattas så, som skulle hvar och en af samegarna hafva sin särskilda del af rättsobjektet under sin uteslutande rätt, utan på ett naturligare sätt så, att hvar och en af dem har hela den gemensamma saken till föremål för sin rätt, med den inskränkning deri, som följer af den eller de andres lika rätt. I utöfningen af eganderätten måste samegarna antingen jämka med hvarandra, der saken endast af en i sänder kan tillgodogöras, eller öfverenskomma om sättet för sakens tillgodogörande för gemensam räkning. Kostnaderna böra af samegarna tillskjutas efter deras andelar. Om någon för sin del frånträder det gemensamma tillgodogörandet af saken, äro de öfrige berättigade att ensamma göra sig den till godo, dock ej så, att saken genom öfvermått deri försämras. De särskilda kostnaderna härför bäras af dem ensamt. Hvar och en af samegarna har rätt att på annan man öfverlåta sin rätt och, i fall saken kan intecknas, låta taga inteckning för sin del. Afkastningen af saken skall fördelas mellan samegarna; och kan hvar och en af dem äfven fordra delning af sjelfva saken, så vidt densamma är delbar, d. v. s. är till sina delar proportionel lika användbar för samma ändamål som hela saken odelad. Jfr Eganderätt. E. V. N.