San Francisco, den förnämsta staden i nord-amerikanska staten Kalifornien och tillika den mest betydande handelsstaden på Nord-Amerikas vestra kust, är belägen på 37° 47' 24" n. br. och 122° 25' 38" v. lgd, på spetsen af en 42 km. lång och 10 km. bred landtunga, begränsad i vester af Stilla hafvet och i öster af San Francisco-viken. Denna senare står i förbindelse med Stilla hafvet genom det 8 km. långa och 1,6 km. breda Golden-Gate-sundet, som utgör statsområdets gräns i norr. Staden är belägen vid foten af höga bergsträckningar och utbreder sig med sin hufvudmassa öfver den östra, sakta mot San Francisco-viken sluttande kuststräckan. Dess uppkomst daterar sig från år 1776, då spaniorerna der grundade en befäst plats och en missionsanstalt (S. Francisco de los Dolores). 1830 bestod ortens befolkning af omkring 200 personer, garnisonen inberäknad. Fyra åro senare hade innevånareantalet stigit till 500. År 1846 tog ett amerikanskt örlogsskepp platsen i besittning. Ungefär samtidigt började guldtörsten locka menniskor till Kalifornien, och vid slutet af 1849 hade befolkningen stigit till 20,000 personer. 1850 ödelade tre stora eldsvådor den uppblomstrande staden, hvars flesta byggnader bestodo af trä. Vid återuppbyggandet beslöt man sig för att åtminstone delvis använda solidare material; granit hemtades från Kina, och jern och tegel kommo till vidsträckt användning. Det oaktadt äro nästan alla privatbyggnader ännu i dag af trä, men af det hållbarare »redwood»-trädet (ett i Kalifornien inhemskt barrträd, Sequoia sempervirens, nära beslägtadt med mammuthträdet). Qvarteren äro till största delen anlagda i rektangulär form. Den förnämsta gatan är Market street, löpande från San Francisco-viken till bergshöjderna i vester, med en längd af omkr. 5 km. Bland de förnämsta byggnaderna må nämnas: det nya stadshuset med sina höga torn och dubbla rader af korintiska pelare, myntet, börsen, S:t Ignatius' nya kyrka och »college», hvilket sistnämnda rymmer 4,000 personer, flere präktiga banker och andra affärshus samt sju teatrar. Staden är särskildt berömd för sina stora och präktiga hotell, af hvilka det förnämsta, Palace Hotel, sju våningar högt, med rum för öfver 1,200 personer, lär hafva kostat 3,250,000 doll. Bland stadens parker och öppna platser intages främsta rummet af Golden-gate-park, vid inloppet till hamnen, med ett ytinnehåll af 425 har (omkr. 5 km. i längd och 0,8 km. i bredd). Derifrån har man den skönaste utsigt öfver Stilla hafvet. Andra parker äro City garden och Woodward gardens. I närheten af hafvet, vester om staden, ligger det berömda Cliff House, innevånarnas förnämsta förlustelseställe. På ringa afstånd från hotellet ligga flere stora klippor i hafvet, på hvilka hundratals själar tumla om och sola sig, stadsbornas älsklingar och fridlysta för jagt. Lore-Mountain-kyrkogården är berömd för sin skönhet. S. F. anses också allmänt för den skönaste staden i Förenta staterna och tillika den, i hvilken det för den europeiske främlingen är angenämast att vistas. Klimatet är mycket mildt och under sommaren aldrig tryckande hett; snö faller ytterst sällan. -- Staden genomskäres i alla riktningar af spårvägar. Äfven hafva linbanor (wire cable roads) kommit till mycken användning, beroende på stadens terrängförhållanden. S. F. bildar ändpunkten för två stora jernvägslinier, »Union and Central Pacific», (som egentl. slutar i Oakland) och »Southern Pacific», under det en tredje, »Atlantic and Pacific», sänder en bibana till staden från Mohave. -- Stadens folkmängd, som år 1850 uppgick till 34,000, år 1860 till 56,802, år 1870 till 149,473 och år 1880 till 233,956, uppskattades år 1885 till 275,000. Bland innevånarna äro främlingar talrikt representerade; i synnerhet bor der ett stort antal irländare, tyskar och engelsmän äfvensom kineser, hvilka sistnämnda utgöra icke mindre än 30,000. Denna befolkning af främmande börd bidrager i hög grad att gifva staden den kosmopolitiska, mera fria och glada prägel, som utmärker den i jämförelse med Förenta staternas öfriga storstäder.
År 1886 hade S. F. 61 offentliga och 120 privatskolor (deribland 15 »colleges»), 18 offentliga bibliotek, 3 konstgallerier, 100 kyrkor eller kapell (70 protestantiska, 19 romersk-katolska, 1 grekisk-katolsk, 7 synagogor), en stor mängd välgörenhetsinrättningar af alla slag, 8 kyrkogårdar, 18 dagliga, 42 vecko- eller halfvecko-, 22 månatligen utkommande tidningar eller tidskrifter. -- Exporten sjöledes uppgick år 1887 till omkr. 91 1/2 mill. doll. och importen s. å. till omkr. 72 1/2 mill. doll. 851 fartyg om tillsammans 995,064 tons anlöpte hamnen; 819 fartyg om 913,843 tons gingo ut ur densamma. Regelbunden ångbåtsförbindelse existerar mellan S. F. samt mejikanska. amerikanska, australiska, havaiska, japanska och kinesiska hamnar äfvensom med britiska Columbia. 1886 egde S. F. 69 banker och 22 sparkassor. 1875 voro 18,000 personer sysselsatta i fabriker och industriella anläggningar, och produktionsvärdet uppgick då till 40 mill. dollars. 1885 hade personantalet stigit till 38,919 och produktionsvärdet till 86,417,200 doll.