Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Saxifraga

Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 581 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Saxifraga L., bräcka, bot. farmak., är ett af mindre eller föga högväxta örter bestående, till kl. Decandria L. hörande slägte, som bildar typen till nat. fam. Saxifrageae Juss. Det har 2-könade blommor med sambladigt, vid frukten vanligen med pipen sammanväxt, oftast 5-flikigt blomfoder, 5 fria (eller inga) kronblad samt 10 eller 8 ståndare. Frukten utgöres af 2 nedtill förenade karpeller. De flesta till detta slägte hörande arter hafva spiralställda, stundom motsatta, hela eller flikiga blad. Blommorna, som merendels äro hvita, sitta i klasar eller knippen. Slägtet förekommer artrikast i fjälltrakter. Den allmännaste arten å låglandet i Sverige är den mandeldoftande S. granulata L., hvars stjelk vid basen har bland rottågorna sädeskornlika små knölar, hvilka jämte blommorna och örtståndet förr användts mot stenplågor. Den i svenska fjällbygden sällsynta, men i Norge allmännare S. cotyledon L. skjuter upp ur midten af en under föregående år bildad bladrosett en stundom mer än 30 cm. hög månggrenig, bladlös stjelk, som uppbär ofta långt mer än 100 vackra, hvita biommor. I Norge bär denna art, som hälst trifves å tvärbranta fjällväggar, det poetiska namnet »fjällbruden» eller »fjälldrottningen». I torfmossar äfven i södra Sverige växer, ehuru sällsynt, den gulblommiga S. hirculus L. Familjen Saxifrageae, hvilken omfattar ungefär 300 arter, tillhör öfvervägande de kalla zonerna. O. T. S.