Schauare l. sjåare (T. schauer, åskådare), bland sjömän gängse benämning å i land bosatt matros, som mot dagspenning biträder vid fartygs upp- och aftackling samt förefallande sjömansarbeten. Arbetsfolk, som sysselsätter sig med fartygs lossning och lastning, kallas likaledes schauare. R. N.
1. Schauman, Frans Ludvig, finsk universitetslärare, skriftställare och landtdagsman, föddes i S:t Marie socken vid Åbo d. 24 Sept. 1810, blef student 1827, filos. kand. 1831, filos. magister 1832, teol. kandidat 1834, teol. licentiat 1836, teol. adjunkt 1838 och teol. doktor 1840. Efter utgifvandet af en disputation De constitutione regiminis ecclesiastici, singulari Fenniae ratione habita utnämndes han 1847 till professor i praktisk teologi, hvilken plats han innehade till 1865, hvarjämte han 1853--65 var teologiska fakultetens dekanus. Utom smärre uppsatser publicerade S. Handbok i Finlands kyrkorätt (I. 1853) samt redigerade »Tidskrift för finska kyrkan» (1857--59). Men tillika togs hans förmåga i anspråk för praktiska värf. Han kallades till ledamot i kyrkolagskomitén 1852 och utsågs af samma komité 1854 att redigera ett nytt, omarbetadt kyrkolagsförslag. Bland andra komitéer, i hvilkas arbeten han deltog, må nämnas: komitén för läroverkens omorganisation (1855), komitén för reglering af kommunalförvaltningen på landet (1859) och komitén för upprättande af förslag för folkskoleväsendet i landet (1861--62). Utsedd att 1856 tala vid en universitetsfest med anledning af Alexander II:s kröning, tolkade S. de förhoppningar om raskt framåtskridande i olika riktningar, som vid denna tid vaknat hos Finlands allmänhet, i ord, som i hela landet mottogos med det lifligaste bifall. Efter detta tal, hvilket betraktades som en epokgörande tilldragelse, var S. en af de främste bland dem, som arbetade på det konstitutionella statsskickets återupprättande i Finland. Han valdes till medlem af det s. k. Januariutskottet 1862 och till representant i presteståndet vid landtdagen 1863--64. År 1865 blef han biskop i Borgå och var derigenom sjelfskrifven representant vid landtdagarna 1867, 1872 och 1877. Såväl genom sin vältalighet som genom sina insigter i stats- och kyrkorättsliga frågor utöfvade han ett mäktigt inflytande i sitt stånd. Strängt fasthållande kyrkans lära, var han dock tolerant mot främmande trosbekännare och varmt hängifven religionsfrihetens grundsats. Från denna ståndpunkt arbetade han för ny kyrkolag för Finland och för skolans skiljande från kyrkan. Ett af honom såsom medlem i kyrkolagskomitén utarbetadt Förslag till kyrkolag för storfurstendömet Finland (1863) låg till grund för 1869 års kyrkolag, ehuru hans frisinnade synpunkter icke i allt blefvo genomförda. I tidningar publicerade S. uppsatser i statsrättsliga och politiska frågor, hvilka han jämte flere af sina tal utgaf under titeln Tal och uppsatser rörande statsrättsliga förhållanden i Finland (1876). Såsom biskop i Borgå stift verkade S. nitiskt för allvar och pligttrohet bland stiftets presterskap. Han fortsatte der sina teologiska arbeten, hvilkas frukter framträdde i »Sanningsvittnet. Theologisk och kyrklig månadsskrift» (1869--73), och i ett ofullbordadt arbete öfver Praktiska theologien (1874--77). Död i Borgå den 28 Juni 1877. M. G. S.
2. Schauman, Bernt Otto, finsk publicist och konstvän, den föregåendes broder, föddes i Helsingfors d. 17 Maj 1821, blef student 1837, idkade studier vid universitetet i Upsala 1842--43, blef e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Helsingfors 1849 och ord. amanuens 1854 samt tog 1867 afsked. S. har varit medarbetare i åtskilliga tidningar samt för öfrigt skrifvit texten till »Fotografier af finska målares taflor I--III» (1862--65), »Fotografialbum från konstföreningens expositioner» 1879, 1880 och 1881 m. m. Den finska konstföreningen, hvars intendent han var under en följd af år intill 1887, har väsentligen genom hans bemödanden fått sitt galleri utvidgadt. Såsom medlem af ridderskapet och adeln vid flere landtdagar har S. ej sällan tagit till orda i konstfrågor. M. G. S.
3. Schauman, Josef August, finsk publicist, den föregåendes broder, född i Helsingfors d. 7 Juli 1826, blef student 1842 och filos. magister 1850. Han var en af de förste i Finland, som gjorde arbetet i tidningspressens tjenst till huvudsaklig lefnadsuppgift. 1859--60 redigerade han veckobladet »Papperslyktan», 1861--63 »Helsingfors tidningar» och 1864--85 »Huvudstadsbladet». Under titeln Nu och förr har S. de sista åren publicerat skildringar från äldre tider. Han har varit en verksam medlem af Helsingfors kommunalrepresentation och som medlem af ridderskapet och adeln blifvit invald i flere vigtiga landtdagsutskott. M. G. S.