Scheele (före 1855 von Scheel), Ludvig Nikolaus von, dansk statsman, född d. 14 Okt. 1796 i Itzehoe, af en gammal westfalisk adelsslägt, som i 17:de årh. hade förgrenat sig till Holstein. S. tog 1821 juridisk examen i Glückstadt och blef 1827 amtman i Sydslesvig, 1829 kammarherre, 1846 president i den slesvig-holsteinska regeringen på Gottorp och k. kommissarie vid den slesvigska ständerförsamlingen. Hans uppträdande i denna och hans ifriga bemödanden att kufva upprorsandan i hertigdö-mena gjorde honom ytterligt hatad bland slesvig-holsteinarna, hvarför också deras första fordran 1848 var, att S. tillika med ministern Karl Moltke skulle afskedas. Då upproret s. å. bröt ut, måste S. fly till Köpenhamn och blef der utnämnd till geheimeråd. 1850 riktade S. i sina Fragmente skarpa angrepp på Tillischs diktatoriska styrelse i Slesvig samt på »språkreskripten». 1852 blef S. landdrost i Pinneberg och 1853 k. kommissarie vid den holsteinska ständerförsamlingen, hvarjämte han i en särskild beskickning begaf sig till Berlin. I Dec. 1854 blef S., som genom sitt personliga inflytande hos Fredrik VII hade väsentlig del i ministèren Örsteds afgång, minister för Holstein och Lauenburg samt i Jan. 1855 tillika utrikesminister. Han var med om att genomföra helstatsförfattningen och valdes till och med i Holstein in i riksrådet, men kom snart i strid med ständerna och blef anklagad af dessa, men frikänd af öfverrätten i Kiel 1856. I Febr. 1857 utsände S., utan samråd med sina kolleger, en cirkulärskrivelse, hvari han hånfullt afvisade den nordiska enhetstanken som en »poetisk idé», praktiskt ogenomförlig, och som afgjord helstatsman försmådde han det anbud, som Oskar I kort efter gjorde Fredrik VII om ett försvarsförbund mellan Sverige, Norge och Danmark till Eidern. Till följd deraf kom S. i strid med de öfrige ministrarna och afgick i April 1857. Han blef å nyo landdrost och 1861 derjämte öfverpresident i Altona, men afsattes i Dec. 1863 af de tyske förbundskommissarierna. Han bosatte sig då i Köpenhamn och dog der d. 1 Jan. 1874. E. Ebg.
1. Schéele [sjele], Karl Axel Adam von, litograf, f. 1797, blef 1818 fänrik vid Uplands regemente, erhöll 1826 afsked som löjtnant och snart derpå ur armén. Han begaf sig samtidigt ut till München och studerade der den alltmer uppblomstrande stentryckskonsten under ledning af dess uppfinnare Senefelder. Vid sin återkomst år 1828 började han med framgång utöfva litografien och anlade 1829 ett tryckeri i täflan med de äldre förut befintliga, från hvilket utkommo flere större planschverk, bl. a. det af honom sjelf litografierade Minnen ur Napoleons lefnad (1830--39). Vid och efter 1840 utförde han några karrikaturer, Den underbara kabinettskattan, Bikupan, Skott-taftan m. fl., som ådrogo sig en viss uppmärksamhet. 1842--70 vistades han i Petersburg. Derefter hade han anställning vid en färgfabrik i Stockholm. Död 1873. -rn.
2. Schéele [sjele], Knut Henning Gezelius von, teolog, den föregåendes brorson, född d. 31 Maj 1838 i Stockholm, blef 1867 student i Upsala, 1863 filos. doktor, 1867 teol. kandidat, s. å. docent i teologiska prenotioner, 1873 förste teologie adjunkt och kyrkoherde, efter att året förut hafva blifvit prestvigd, samt 1877 teol. doktor. Under tiden verkade han äfven i skolans tjenst, var 1865--72 lärare vid Upsala privata elementarläroverk och 1872--76 rektor vid dervarande högre elementarläroverk för flickor. Vidare tjenstgjorde han 1870--75 som teologiska fakultetens notarie och 1877--79 som kontraktsprost i Hagunda kontrakt. 1877 kallades han till e. o. professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi samt utnämndes 1879 till ord. professor i samma ämnen. 1885 blef han biskop i Visby stift. S. har som teologisk skriftställare varit mycket produktiv. Bland hans arbeten märkas: Rationalismens förberedelser (1868, i Ups. univ. årsskr.; 2:dra uppl. 1877), Den kyrkliga katekisationen (1869, derst; 4:de uppl. 1881), Julcykeln inom de nya högmessotexternas andra årgång (1874), Teologisk symbolik (1877--79), Från förgården in i helgedomen, smärre uppsatser (1879), Till strids för friden, apolegetiska föredrag (1881) m. fl. Dessutom har han sedan 1883 utgifvit »Tidskrift för kristlig tro och bildning» (t. o. m. 1886 i förening med U. L. Ullman).