Schemnitz (Ung. Selmecz-Bánya, Slav. Stiawnica), stad i ungerska komitatet Hont, belägen vid Gran--Bresnitz-banan, i en af kala berg omgifven dal. 15,265 innev. (1880), till stor del bergsmän. Bland byggnaderna märkes ett gammalt slott. S. är säte för bergsdirektion, för en 1760 stiftad bergs- och skogsakademi, en bergsskola samt ett lutherskt och ett katolskt gymnasium. Det existerade redan under 8:de årh., upphöjdes af konung Bela i 12:te årh. till fri och kunglig stad samt är numera medelpunkten i ett bergverkdistrikt, som årligen lemnar omkr. 116 kg. guld och 6,000 kg. silfver äfvensom bly, koppar, jern, arsenik m. m. Det största schaktet vid S. är det s. k. Kejsar-Josef-schaktet (16,538 m. långt).
Nordisk familjebok · första upplagan
Schemnitz
Ämne: Ungerns komitat, städer och orter · Ungern, Böhmen och Österrike
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 629 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗