Schlesien. 1. Provins i sydöstra delen af konungariket Preussen, gränsar i ö. till Posen, ryska Polen och Galizien, i s. till österrikiska Schlesien, Mähren och Böhmen, i v. till Böhmen, konungariket och provinsen Sachsen samt i n. till Brandenburg och Posen. S. omfattar det forna hertigdömet Schlesien (se nedan), med undantag af kretsen Schwiebus, grefskapet Glatz, några böhmiska enklaver, en del af Oberlausitz och en liten del af området Neumark. Arealen är 40,302,58 qvkm. S. är till största delen lågland. Från Malapanes källa i ö. till Schwarze Elster i v. genomdrages det af en dalsänkning, den »schlesiska längddalen», hvilken hufvudsakligen följer Oders lopp. I s. v. stiger landet småningom till en höjd af 315 m. och öfvergår vid gränsen mot Böhmen och Mähren i mellersta och högsta delen af Sudeternas bergssystem, hvars hufvudpartier äro: Isergebirge, Riesengebirge med Schneekoppe (1,605 m.), mellersta Tysklands högsta berg, Katzbachoch Waldenburgergebirge, båda stenkolsberg, samt bergen i Glatz, till hvilka höra Eulengebirge (1,014 m.) och Glatzer Schneegebirge (1,424m.). Öster om Oder höjer landet sig likaledes mot s. och genomkorsas af mindre betydande bergssträckor: Katzenberge, Trebnitz-landryggen, öfverschlesiska Jura, Tarnowitz-platån och öfverschlesiska stenkolsbergen, hvilka sistnämnda bilda öfvergången till Karpaterna och eger östra Schlesiens högsta topp, Annaberg (400 m.). Största delen af provinsen tillhör Oders flodområde, en del Weichsels och en del Sprees och Elsters. Oder är provinsens hufvudflod; under ett lopp af 507 km. upptager den inom S. bifloderna Olsa, Ruda, Bierawka, Klodnitz, Malapane, Stober, Weida och Bartsch fr. h., Oppa, Zinna, Stradune, Hotzenplotz, Glatzer Neisse, Ohlau, Lohe, Weistritz och Katzbach fr. v. I den på södra gränsen flytande Weichsel utfalla Korzyniez, Gostine och Przemsa. Af insjöar är den fiskrika Schlawasjön den mest betydande; anmärkningsvärd är den samling sjöar, som kallas Militsch-Trachenberg-sjögruppen. De enda kanalerna i S. äro Klodnitz-kanalen och den nyligen byggda Oder--Spree-kanalen. På mineralkällor har provinsen stor rikedom. De mest bekanta äro Warmbrunn och Salzbrunn. Klimatet är tämligen gynsamt i dalarna, mera rått på höjderna. Breslau har en årstemperatur af 7,9° C. Nederbörden är på slätterna normal, på höjderna mycket vexlande. -- Jordbruket och ladugårdsskötseln äro af stor betydelse. Af hela arealen voro 1883 55,8 proc. åker och trädgårdar, 8,6 proc. äng, 2,2 proc. betesmarker och ödeland samt 28,8 proc. skogbevuxen mark. Fruktbar jord finnes i synnerhet i Oders dalgång, på bergssluttningarna mellan Liegnitz och Ratibor samt i grefskapet Glatz. Minst fruktbara äro de egentliga bergstrakterna samt den nordligaste delen af provinsen och en större del af landskapet öster om Oder. Hvete, korn och hafre odlas i stor myckenhet, derjämte äfven bokhvete, rotfrukter, hampa, tobak och handelsväxter samt i vissa distrikt frukt och vin. På barrskog finnes i synnerhet vesterut riklig tillgång. -- Landets mineraltillgångar äro särdeles stora; jern-, zink-, blymalm finnas i mängd äfvensom galmeja, kadmium, silfver, kopparmalm, svafvelkis, vitriol och brunkol. De öfverschlesiska stenkolslagren äro de största i Tyskland, och stenkolen täfla med de bästa engelska. S:s industri är af stor omfattning. Cement, krukmakaregods, porslin, glas m. m. tillverkas; vidare finnas jerngjuterier, maskinfabriker, kemiska fabriker samt fabriker för tillverkning af bleckvaror och husgeråd af alla slag. Textilindustrien är af den största betydelse; spinnerier, linne- och ylle-manufakturer finnas i mängd äfvensom pappersfabriker. Handeln är liflig samt befordras af ett jernvägsnät om 3,010 km. längd (1885) och af naturliga vattenvägar. -- Befolkningens antal uppgick 1885 till 4,112,219 pers., deraf omkr. 78 proc. tyskar och 22 proc. slaver samt 1,897,002 protestanter, 2,156,578 romerska katoliker (öfvervägande i Öfre Schlesien och grefskapet Glatz), 7,048 andra kristna, 51,481 judar och 110 andra. -- I administrativt hänseende ar landet deladt i tre regeringsområden: Breslau, Liegnitz och Oppeln med resp. 24, 21 och 19 kretsar. Till tyska riksdagen sänder S. 35 medlemmar. I Preussens andra kammare är det representeradt af 65 ombud, i första kammaren af 53 medlemmar. Provinsen eger 1 oberlandesgericht i Breslau, under hvilken sortera 14 landgerichte och 123 amtsgerichte. Den evangeliska landskyrkans angelägenheter förvaltas af ett konsistorium i Breslau. Katolikerna lyda under den eximerade furstbiskopen i Breslau, med undantag af grefskapet Glatz och distriktet Katscher i Öfre S., af hvilka det förra lyder under ärkebiskopen af Prag, det senare under ärkebiskopen af Olmütz. Provinsialregeringens säte är staden Breslau, den andra i ordningen hvad storleken beträffar af Preussens städer. Af bildningsanstalter eger S. ett betydande antal: universitet i Breslau, 37 gymnasier, 9 realgymnasier, 2 högre realskolor, 2 progymnasier, 3 realprogymnasier, 5 högre borgareskolor, 1 pedagogik, 29 offentliga högre och lägre flickskolor, 18 skollärareseminarier, 4,070 offentliga folkskolor m. m.; dessutom finnas 3 döfstuminstitut, 6 landtbruksskolor, 5 trädgårdsskolor, 1 konstskola, 4 handelsskolor, 2 krigsskolor m. m. (1883). Om Schlesiens historia se Schlesien, hertigdöme.
2. Ett till Österrikisk-ungerska monarkien hörande »kronland» med titel hertigdöme, beläget mellan preussiska provinsen S. samt Mähren, Ungern och Galizien. Af mähriska området Mistek delas det i 2 delar. Areal 5,146,85 qvkm. Landet är till största delen uppfyldt af berg; i sydöst utbreda sig Karpaterna och i nordvest en gren af Sudeterna; blott få dalar och några fruktbara slätter förekomma. S. vattnas af Oder och Weichsel samt deras bifloder Oppa, Mohra, Ostrawitza, Olsa, Bielau, Steina och Biala. Klimatet är friskt, men rått; medeltemperaturen är + 8° C. Jordmånen är fruktbar endast på slätterna. Af arealen äro 47,1 proc. åker, 17,4 trädgårdar och ängsmark,. 30,7 proc. skogbärande mark, 1,6 betesmarker och 3,2 proc. improduktiv mark. De vigtigaste produkterna äro spanmål, potates. klöfver, lin, hvitbetor och frukt. Boskapsskötseln står på en tämligen hög ståndpunkt. Af stor betydelse är ost- och smörtillverkningen, äfvensom fjäderfäskötseln, jagt och fiske. Bergsbruket lemnar goda stenkol och mycket jern samt dessutom koppar, bly, zinkblende, alun och vitriol. Industrien är mycket liflig. Särskildt må nämnas tillverkningen af jernvaror och maskiner, kläde, damast-, linne- och bomullsvaror; vidare tillverkas läder, vagnar, kemikalier, porslin m. m. Till följd af den högt utvecklade industrien är äfven handeln mycket liflig. Jernvägar och goda landsvägar främja samfärdseln. -- Befolkningen uppgick 1887 till 590,478 personer, deraf ungefär hälften tyskar, knappt en femtedel böhmare, mährare och slovaker samt återstoden polacker. De fleste äro katoliker, ungefär en sjundedel protestanter och omkr. 8,000 judar. Katolikerna lyda dels under ärkebiskopsstiftet Olmütz, dels under furstbiskopen i Breslau. Protestanterna hafva en superintendentur i Brünn. För bildningen sörja 4 högre gymnasier, 1 realgymnasium, 4 högre realskolor, 472 folkskolor, lärare- och lärarinneseminarier m. m.
Historia. I äldsta tider beboddes S. af lygier och qvader, hvilka dock sedermera till stor del undanträngdes af slaviska stammar. Dessa kallade landet Zlezia eller Zlesana, enligt några efter en af Oders bifloder, Sleza, enligt andra efter ordet Zleond, hvarmed de benämnde de i bergen qvarboende germanerna. I början af 10:de årh. lades landet under Polens öfverhöghet, men styrdes af egna hertigar, tillhörande piasternas slägt, af hvilken kristendomen infördes omkr. 965. Först genom ett fördrag af 1163 afstod den polske konungen Boleslaw IV S. till de tre bröderna Boleslaw, Mieczislaw och Konrad, hvilka grundade hertigdömena Breslau, Teschen och Glogau samt genom att inkalla tyska kolonister och införa tysk lag och rätt främjade landets germanisering. Från deras efterkommande härstammade en mängd regerande furstelinier, bland hvilka, särskildt märkas de öfre och nedre schlesiska linierna. Till den senare hör Henrik I den skäggige, som efter segerrika krig blef regent i Polen 1235. För att mot Polens angrepp värna det mellan 17 furstar styckade S. vände sig de schlesiske herrarna till Böhmen och erkände dess länsöfverhöghet omkr. 1329. Jämte detta land ställdes hela S. i nära beroende af huset Habsburg 1526, ehuru huset Brandenburg genom en arfförbrödring af 1537 allt framgent gjorde anspråk på vissa områden. De husitiska rörelserna och reformationen, hvilka vunnit en mängd anhängare inom S., bekämpades med kraft af de tyske kejsarna. Under striden mellan kejsar Rudolf och dennes broder Mattias lyckades det dock schlesierna att genom det s. k. majestätsbrefvet (1609) erhålla fullständig religionsfrihet. Men då de vid trettioåriga krigets utbrott anslutit sig till Fredrik af Pfalz och åter kufvats genom slaget på Hvita berget (1620), gjordes stora inskränkningar i de beviljade privilegierna. Nästan alla protestantiska kyrkor stängdes, och de evangeliske ledo efter westfaliska freden ett allt hårdare förtryck. Det af trettioåriga krigets härjningar ödelagda landet miste tillika all politisk sjelfständighet, då piasternas gamla fursteslägt utdog med Georg Vilhelm af Brieg 1675; äfven Brandenburg frånträdde sina arfsanspråk 1686, i det att det erhöll kretsen Schwiebus, som det likväl redan 1695 måste återlemna. Någon lindring erhöllo dock protestanterna, då Karl XII under sitt uppehåll i Sachsen aftvang kejsar Josef I konventionen i Altranstädt (1707), hvarigenom 121 kyrkor å nyo öppnades och tillträde till offentliga ämbeten blef protestanterna beviljadt. 1720 underskrefvo de schlesiska ständerna den pragmatiska sanktionen, men då Fredrik II i Preussen år 1740 framdrog sina på arfförbrödringen 1537 grundade anspråk och inföll i Schlesien, helsades han som en befriare från det katolska förtrycket. Genom freden i Breslau 1742 (se Schlesiska krigen), bekräftad i Dresden (1745), erhöll Preussen öfre och nedre Schlesien med undantag af Teschen, Troppau, Jägerndorf och ett litet område på andra sidan Oppa, hvilka enligt 1849 års författning bilda ett österrikiskt kronland under titeln hertigdömet Schlesien. De preussiska områdena bilda f. n. jämte den af Sachsen år 1815 afträdda delen af markgrefskapet Oberlausitz och några böhmiska enklaver den preussiska provinsen Schlesien.