Segring (af T. seigern), metallurg., den metallurgiska operation, hvarigenom tvänne olika hårdsmälta metaller skiljas från hvarandra genom uppvärmning till en värmegrad, som öfverstiger den enas, men understiger den andras smältningstemperatur, hvarvid den lättsmältare metallen droppvis utsmältes, »segras», ur den hårdsmältare. Den process, vid hvilken segring förnämligast förekommer, är framställningen af silfver ur kopparhaltiga hyttprodukter. Den på vanligt sätt framställda råkopparn sammansmältes med bly, hvilket legerar sig med silfret i kopparn; denna process kallas friskning, och den smälta metallen, som gjutes i runda kakor, kallas segrkopparn. Genom uppvärmning till en viss temperatur utsmältes eller segras ur denna metallblandning det silfverhaltiga blyet, ur hvilket silfret sedan vinnes genom drifning (se d. o., sp. 1449). -- En segringsprocess, som förekommer vid koppartillverkningen, är då koppar och skärsten utsmältas ur de stora nasar (se Nas), som bildas på bottnen af sulu-ugnarna. C. A. D.
Nordisk familjebok · första upplagan
Segring
Ämne: Metallers egenskaper och bearbetning · Mynt, metaller och metallhantverk
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 823 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗