Sengångare

Sengångare, Löfjor, Bradypoda, zool., en till ordn. Edentata (trögdjur) och däggdjurens klass hörande familj. Sengångarna utmärka sig till det yttre genom sitt i förhållande till kroppen mycket lilla, rundade hufvud, genom de långa, med starka, skärformigt böjda klor utrustade frambenen samt genom sin långa och grofva hårbeklädnad; svansen är rudimentär eller saknas. Tänderna äro enkla och utan rötter, fem i öfver-, fyra i underkäken; framtänder saknas. Halskotornas antal, hvilket är så konstant hos öfriga däggdjur, vexlar inom denna familj mellan sex och nio hos olika arter. Magen är, liksom hos somliga hofdjur, delad i tre afdelningar. Sengångarna äro fredliga, föga intelligenta djur, som uppehålla sig i träden, af hvilkas blad och frukter de lefva. Som de hänga och röra sig i trädgrenarna med hufvud och rygg nedåt vända, äro håren riktade från buksidan mot ryggen. På marken röra de sig med stor svårighet. De förekomma endast i Syd-Amerika. Till familjen höra två slägten: 1) Ai, Bradypus, som har tre utbildade klor på alla fötterna och alla tänder ungefär lika stora; och 2) Unau, Choloepus, som har endast två utbildade klor på fram fötterna och den främsta tanden i hvarje käkhalfva förlängd, hörntandslik. L-e.