Sevastopol l. Sebastopol, stad i ryska guvernementet Taurien, på sydvestra kusten af halfön Krim, vid S.--Lovosobanan och vid en från v. till ö. inskärande, 8 km. lång, af tvänne fort försvarad, i fyra mindre vikar delad bukt, som bildar en af de största och säkraste hamnar i verlden. 26,150 innev. (1882). Särskild militärguvernör. S. är station för ryska Svarta-hafsflottan, hvarför i senaste tid betydande dock- och befästningsarbeten hafva pågått. Förstördt genom belägringen 1854--55, är det numera återuppbygdt med breda gator samt eger sex kyrkor, en synagoga, statsbank, tullhus, realskola och gymnasium för flickor. Den östra stadsdelen upptages af kaserner, hospital och magasin. -- Redan i 5:te årh. f. Kr. anlades vid Karantänbukten en grekisk koloni, Chersonesos Herakleia, hvilken i 2:dra årh. införlifvades med det pontisk-bosporanska riket och sedermera med Rom. Hufvudstad i en bysantinsk provins, nådde Chersonesus en betydande blomstring, men öfverflyglades i 13:de årh. af Kaffa och härjades på 1500-talet af tatarer, som på dess plats anlade byn Akhtiar. Efter ryssarnas eröfring 1783 utsågs denna på grund af sin förträffliga hamn till station för Svarta-hafsflottan och erhöll sitt nuvarande namn. Först 1805 började man emellertid vidtaga kraftiga åtgärder för bebyggandet och befästandet af staden, hvarefter den 1826 upphöjdes till fästning af första rang. Hufvudpunkten i den åt landsidan vettande försvarslinien utgjordes af den berömda Malakov-bastionen. Under Krimkriget (1853--56) uthärdade S. en elfva månaders belägring af de förenade engelska och franska trupperna (se Krimkriget), men utrymdes d. 8 Sept. 1855, sedan fästningsverken blifvit nedskjutna eller sprängda. Genom fredsslutet i Paris (1856) fick hamnen endast användas som station för ryska handelsflottan, hvilket vilkor dock sedan 1870 upphört att af ryssarna anses gällande.
Nordisk familjebok · första upplagan
Sevastopol
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 929 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗