Shanghai

Shanghai [sja'ng-], kinesiska rikets mest betydande hamn- och handelsstad, är belägen i prov. Kiang-su, i en bördig, men osund trakt, vid floden Yusung, 22 km. från dess utlopp i Jang-tse-kiang, samt står genom en mängd floder och kanaler i förbindelse med nästan alla rikets provinser. Staden, som 1887 räknade omkr. 355,000 innev., består af den gamla kinesiska staden och norr derom, vid flodstranden, de europeisk-amerikanska qvarteren samt flere förstäder. Den gamla staden är omgifven af en hög mur, har trånga och smutsiga gator, många tempel och låga hus. De europeiska qvarteren äro delade i en fransk, en engelsk och en nord-amerikansk afdelning, hafva vackra, breda gator, praktfulla byggnader, gasbelysning, stora varumagasin m. m. Under franskt beskydd står det 40 km. från S. belägna jesuitklostret Su-kia-wei, grundadt i 17:de årh. I närheten deraf ligger en uppfostringsanstalt för unga kinesiskor. En liflig prägel erhåller staden af den stora mängd fartyg af alla nationer, som uppfyller hamnen; deras antal stiger ofta till öfver 1,000. År 1885 uppgick drägtigheten af ut- och inlöpande fartyg till 3,917,178 tons. Floden är af kineserna befäst med flere starka batterier. De förnämsta införselvarorna äro opium, bomulls- och ylle varor, samt metaller; exportartiklar äro te och silke. Den direkta omsättningen med utlandet uppgick år 1887 till 157% mill. kr. import och 301 mill. export. Såsom industristad intager S. ej någon framstående plats. 1876 öppnades der den första jernbanan i Kina (från S. till Vusungs mynning), hvars materiel dock redan efter några veckor fördes till Formosa, der den fick rosta och ruttna bort. Från S. utgår telegrafkabel till såväl Japan som Europa. Då stadens hamn 1843 öppnats för européer, anlades det första utländska faktoriet af engelsmannen Balfour, hvarefter äfven amerikaner och fransmän skyndade att begagna sig af de stora kommersiella fördelarna. Inom kort höjde S. sig till Kinas förnämsta handelsstad, på Kantons bekostnad.