Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Sibiriska kustprovinsen

Ämne: Kuster, vikar, hav och kustländer · Geografi: öar, kuster, Afrika och Indien

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 980–981 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Sibiriska kustprovinsen (R. Primorskaja oblast), provins i sibiriska generalguvernementet Amurlandet, utgöres af en smal landremsa längs sibiriska kusten af Stilla hafvet, från Korea till Norra Ishafvet, äfvensom af halfön Kamtsjatka och några mindre öar spridda längs kusten, men ej ön Sachalin, hvilken sedan 1889 bildar en särskild provins. Vestra gränsen går från mynningen af floden Tu-man-kang (vid Korea) längs Amurs biflod Ussuri, följer sedan Stanovojbergens kam och når Ishafvet vid Tsjaunskaja-viken. Längden i n. och s. är omkr. 3,700 km., bredden 60--675 km., arealen 1,890,700 qvkm. Norra delen, Asiens nordöstra halfö, mellan Ishafvet samt Berings haf och Ochotska hafvet, är en naken högslätt omkr. Anadyrs djupa floddal, af 300--600 m. höjd, med långt inträngande vikar, såsom Koljutsjin, Anadyr-, Pensjina- och Gisjiga-vikarna. I n. är denna platå begränsad af en bergskedja, den högsta kända inom polcirkeln, med toppar af omkr. 2,500 m. Endast mossor och lafvar samt några dvärgformer af sibiriska träd utgöra växtligheten i dessa trakter, en märklig kontrast till de stora skogarna i motliggande del af arktiska Amerika. Djurverlden är deremot synnerligen rik, i synnerhet i fråga om pelsbärande djur. Befolkningen utgöres hufvudsakligen af tjuktjer och korjaker, hvilka lefva af fiske vid kusten, af jagt och boskapsskötsel (renhjordar) inne i landet. Den mellersta delen, en smal landremsa längs Ochotska hafvet till floden Ud, är ett skogigt och vildt bergland, bebodt af tunguser. Södra delen, tillhörande det s. k. Amurlandet, omkring nedre Amur, delas af denna flod i tvänne hvarandra olika delar, en vestlig, hufvudsakligen bestående af kärrtrakter och sjöar, samt en östlig, mellan Amur, Ussuri och hafvet, ett till större delen föga kändt bergland, bebodt af tunguser och giljaker jämte kineser och koloniserande ryssar. 1887 hade denna provins 102,800 innev., således i förhållande till storleken den minsta folkmängdssiffran af alla Sibiriens guvernement. De största handelsplatserna äro Ochotsk, Nikolajevsk (fordom hufvudstad), Sofiisk, Vladivostok, alla vid hafvet, samt guvernementets nuv. hufvudstad, Kabarovka, vid Amur. Se Amurlandet.