Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Siegroth

Ämne: Militärer och krigare (biografier) · Svenska ämbetsmän, militärer och adel

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1004–1005 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Siegroth [sig-], Gustaf Adolf von, friherre (romersk), militär, född 1725 på Gaddeholm i Vestmanland, utnämndes redan 1738 till hofjunkare och blef 1744 e. o. kanslist i kanslikollegium, efter att hafva studerat i Upsala, men öfvergick redan s. å. till den militära banan och utnämndes till kornett vid Vestgöta kavalleri. Från 1745 till 1753 var han i fransk krigstjenst och utmärkte sig derunder vid flere tillfällen. Under frånvaron befordrad dels till kammarherre, dels till major vid Kalmar regemente, beordrades han 1758 till armén i Pommern, der han hade åtskilliga vigtiga kommenderingar och från 1761 tjenstgjorde som generaladjutant. Sedermera innehade han efter hvartannat chefskapet för Jämtlands, Vestmanlands och Södermanlands regementen, förestod landshöfdingeämbetet i Södermanlands län under sommaren 1773 samt blef s. å. generalmajor och 1778 generallöjtnant. Som chef för Södermanlands regemente, hvilket han bragte upp till det bäst öfvade i hela armén, lät S. på egen bekostnad inköpa ett fältartilleri för soldaternas öfning, upprättade på regementets exercisplats en militärskola för befälet, skänkte till skolan ett bibliotek och utfäste årligen belöningar för de officerare, som vid mötestidens slut författat de bästa afhandlingarna öfver uppgifvet ämne. Under fälttåget 1788, efter att först hafva fört befälet öfver de trupper, som landstego vid Fredrikshamn, kommenderades han att försvara gränsen, men återvände sårad 1789 till Sverige, med fullmakt som general i armén. Efter Gustaf III:s död förmåddes han att begära afsked från sin öfverstebeställning, men qvarstod i armén. Död på Kappstad i Södermanland 1802. S. var en för sin tid ovanligt kunnig militär och särskildt en skicklig fortifikationsofficer.