Sigfrid,S:t, hette en engelsk eller enligt senare forskningar möjligen en tysk missionär, som omkr. år 1000 anlände till Norge och af dess konung Olof Tryggvesson eller Olof Haraldsson, sändes att predika kristendomen i Sverige. Redan 1008 lär han hafva döpt Olof Skötkonung i Husaby källa i Vestergötland och derför af denne erhållit Husaby »till stafs och stols». Efter att i Vestergötland och Värend nitiskt hafva verkat i sitt kall begaf han sig till Svealand, der han särskildt dröjde i Sigtuna. Men vid underrättelsen att hans tre i Värend qvarlemnade medhjelpare blifvit mördade återvände han dit. S. afled vid hög ålder och begrofs i Vexiö. Han dyrkades under medeltiden som helgon. Hans af svenska konstnärer ofta framställda bild igenkännes derpå att han bär trenne afhuggna hufvud, de mördade följeslagarnas.