Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Skopas

Ämne: Grekiska bildhuggare · Bildhuggare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1309–1310 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Skopas, grekisk bildhuggare och arkitekt, tillhörande den yngre attiska skolan, var född på ön Paros och lefde under förra hälften af 4:de årh. f. Kr. I början var han verksam på Peloponnesos, sedan i Athen och sist i Mindre Asien. Han återuppbyggde det 394 nedbrunna Athene Alea's tempel i Tegea, ett af Peloponnesos' förnämsta helgedomar, märkvärdigt genom sin stilblandning, i det att den yttre pelaregången var jonisk, men i det inre de nedre pelareraderna doriska, de öfre korintiska. Han prydde templet med 2 gafvelgrupper, hvilka enligt Pausanias' uppgift framställde Achillevs' strid med Telefos och Kalydoniska vildsvinsjagten, bägge sålunda med ämnen af lidelsefull kamp -- tecken på en ny tidsriktning, då man förut, såvidt vi veta, vanligen framställt den ena gruppen i rörelse, den andra mera lugn (Lübke). Af gudabilder skapade S. en stor mängd, såsom en Apollon Sminthevs (råttdödaren), Latona med sina barn, Apollon och Artemis, Athene, Dionysos, en skägglös Asklepios, d. v. s. yngre, än han vanligen uppfattades, och Erinnyerna utan något fruktansvärdt i karakteren, enligt Pausanias. Af allt detta finnes intet i behåll. I Rom funnos flere arbeten af honom, särskildt en kolossal sittande Ares, som man förut trott sig igenfinna i förminskad skala i en förträfflig bild (Villa Ludovisi i Rom), som numera tillskrifves Lysippos. (Motivet återfinnes i en relief på Konstantins triumfbåge.) Mästarens lust låg mera åt det passioneradt hänförda: så i Apollon Kitharoides (citterspelaren), af hvilken en staty i Vatikanen förmodligen är en afbildning, ehuru svag. Likaså fanns af honom i Rom en beundrad Afrodite, i Elis' Afroditetempel en grupp af Eros, Himeros och Pathos (kärlek, längtan och begär) samt en Rasande bacchantinna, med upplöst hår, tillbakakastadt hufvud, vildt fladdrande kläder och låret af ett sönderslitet rådjur i handen (motivet mångfaldiga gånger återgifvet i relief). Slutligen var S. omkr. år 350 jämte flere andra konstnärer sysselsatt med prydandet af Mausoleum vid Halikarnassos. Osäkert är, om han ej äfven utfört Niobegruppen. C. R. N.