Skram

Skram, Peder, dansk sjöhjelte, född omkr. 1500, af gammal adel, följde som väpnare Henrik Gjöe i kriget mot Sverige 1518--20 och räddade 1520 i slaget vid Upsala det danska hufvudbanéret från att falla i fiendens händer. 1523 var S. en bland dem, som uppsade konung Kristian II trohet, och deltog s. å. i Köpenhamns belägring. Derefter drog han till Tyskland, der han under bondekrigen kämpade i adelns led, och sedan tjenade han ett par år vid hofvet hos Fredrik I. Omkr. 1527 blef S. »lensmand» i Norge och skickade 1532 undsättning till Akershus, som belägrades af Kristian II. 1534 slöt S. sig till Kristian III samt anförde de förenade svenska och danska flottorna mot lybeckarna, hvilka han slog vid Bornholm, och hvilkas flotta han sedan fullständigt ödelade i Svendborg sund. S. intog derefter Langeland och Korsör, så att Kristian III kunde föra sina trupper öfver till Själland, samt inneslöt sedan Köpenhamn från sjösidan och intog 1536 Krogen. S. hade således stort inflytande på krigets gång, liksom han bröt lybeckarnas öfvermakt till sjös och förskaffade sig tillnamnet »Danmarks våghals». Till lön blef han 1537 riksråd. 1538--57 var han kommendant på Helsingborgs slott och förde derunder 1542 hjelptrupper till Gustaf I under Dackefejden. Vidare uppförde han Landskrona slott och hade från 1558 i förläning Laholm, hvilket han tappert försvarade 1565 och 1568. 1563 anförde han å nyo flottan, härjade Öland och kämpade med framgång mot svenskarna, men afskedades följande år. S. dog d. 11 Juli 1581. -- Hans hustru, Elsebe Krabbe, f. 1514, d. 1578, var psalmförfattarinna. E. Ebg.