Slemsvampar

Slemsvampar, Myxomycetes, bot., bilda den 2:dra ordningen bland de med kopulerande svärmceller försedda zygosporéerna. En väl bekant slemsvamp är det ofta på bark (i synnerhet garfvarebark) förekommande s. k. Trollsmöret (se Aethalium septicum). Denna svärmspor liknar i viss mån en Euglena, som hör till Infusoria (eller måhända är en växt?). Svärmstadiet öfvergår sedan till ett amoeba-stadium, benämndt Myxamoeba, då sporen kryper långsamt omkring under ständig formförändring, såsom utsträckande och indragande utlöpare eller utskott. Sporen växer genom upptagande af näring och förökar sig genom delning. Slutligen sker en kopulering, derigenom att 2 eller flere sammansmälta, hvarvid större protoplasmamassor, Plasmodier, bildas, hvilka hos Trollsmöret kunna uppnå betydlig storlek och hafva en svafvelgul färg, liknande gult sommarsmör. Plasmodierna sakna cellkärnor, men hysa korn af kolsyrad kalk samt färgämnen. I deras inre löpa ständiga strömningar, och de lefva ett i viss mån fritt och sjelfständigt lif. Allra sist tränga de fram till ytan af det substrat, i eller på hvilket de lefva, samt höja sig upp och bilda hos Trollsmöret stora sammansatta eller i andra fall enkla, cylindriska, klotrunda eller päronformiga sporgömmen. I de flesta af dessa finnes ett nätverk af fina trådar (»capillitium») mellan sporerna. Till slemsvamparna höra omkring 200 arter, hvilka lefva på ruttnande organiska lemningar, blad, ved o. d. O. T. S.