Sniglar

Sniglar, Limacidae, zool., blötdjur, tillhörande ordn. Pulmonata bland Gastropoda (bukfotingar). Sniglarna äro antingen helt och hållet skallösa eller ock utrustade med en under bakre änden af skölden (manteln) liggande kalkskifva. Djuret är långsträckt, nästan halfcylindriskt; hufvudet är försedt med vanligen 4 tentakler, af hvilka de två bakre, längre, bära ögonen i spetsen; manteln bildar en köttig, framtill och på sidorna fri, baktill fastväxt sköld på främre delen af ryggen; på högre sidan finnes en inskärning, hvarest en rund öppning utgör ingången till andedrägtsorganet (»lungan»); tarm- och genitalöppningarna finnas på samma sida. Alla skandinaviska former, tillhörande slägtena Arion, Limax och Lehmannia, äro försedda med skal. Limax maximus (längd 15--18 cm.): ryggen är försedd med en köl; skalet utgöres af en sammanhängande oval kalkskifva; färgen är vanligen grå. Arion ater (längd 10--12 cm.) har en baktill rundad fot och bakre kroppsänden utan köl, är ofvan och på sidorna vanligen svart, och skalet består af skilda kalkkorn. Sniglarna, af hvilka omkr. 20 skandinaviska arter äro kända, uppehålla sig på öppna fält eller i fuktiga skogar, somliga nästan uteslutande i mörka källare. De förstöra både växt- och djurämnen; några försmå ej ens sina likar och uppäta ej blott döda djur, utan synas med förkärlek anfalla och förtära de lefvande. L-e.