Solovjev. 1. Sergej Michailovitj S., rysk historieskrifvare, född 1820 i Moskva, blef 1850 professor derstädes och var 1871--77 universitetets rektor. Död d. 4 Okt. 1879. För sitt till senare delen af Katarina II:s regering (1762--96) fortsatta stora verk oin Rysslands historia (bd 1--29, 1851--79), har han först af alla fått tillgodogöra sig statsarkivens rika materialier. S. skref dessutom en historia om Polens fall (1863), en mycket använd lärobok i Rysslands historia (många uppl.) m. fl. arbeten. -- 2. Nikolaj S., rysk dramatisk författare (födelseår obekant), var lärjunge af Ostrovskij och skref tillsammans med denne flere dramer, bl. a. Lyckodagen, Belugins giftermål, Lysande men icke värmande och Vildinnan. Ensam har han utgifvit det farsartade lustspelet På tröskeln till arbetet, Lagrar, en till sin tendens föga hållbar, men på teatereffekter rik komedi m. fl. arbeten. -- 3. Aleksandr Konstantinovitj S., rysk nihilist, född 1846, var först lärare i Toropez samt blef sedan smed, för att med större framgång kunna drifva socialistisk agitation, och slutligen amtsskrifvare. 1878 begaf han sig till Petersburg för att mörda Alexander II och aflossade d. 14 (2) April 1879 fem revolverskott på kejsaren, dock utan att såra honom. S. aflifvades genom hängning d. 10 Juni (29 Maj) 1879.
Nordisk familjebok · första upplagan
Solovjev
Ämne: Ryska statsmän, adelsätter och revolutionärer · Ryssar och ryska personer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 62–63 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗