Spant, skeppsb., de inre i tvärskeppsriktning liggande fartygsdelar, som tillsammans med köl och stafvar utgöra stommen i fartygsbyggnaden. När spantet är af trä, består det af två bredvid hvarandra liggande spantringar, hvardera af flere timmer, så anordnade, att skarfven mellan två timmer i ena ringen inträffar ungefär vid midten af ett timmer i andra spantringen. I ena ringen ligger det understa timret så, att det sträcker sig lika långt ut på ömse sidor om kölen. Detta timmer kallas bottenstock, och hela spantringen bottenstocksring. I andra spantringen ligga de båda understa timren så, att skarfven dem emellan kommer midt öfver kölen. Dessa timmer kallas sittror, och spantringen kallas sitterring. I hvardera spantringen ingå vidare upplängor samt öfverst ett topptimmer, långt i ena ringen och kort i den andra. I ett fartyg, som skall vara tätförtimradt, placeras de nyss beskrifna spanten, som kallas fasta spant, så nära till hvarandra, att öppningen mellan dem icke uppgår till fullt ena spantringens halfva tjocklek, och i den sålunda uppkomna öppningen inpassas sedermera en fyllning, sträckande sig nedifrån kölen upp till ungefär en half meter under vattenlinien. Skall fartyget ej vara tätförtimradt, sättas de fasta spanten så långt från hvarandra, att en eller två enkla spantringar, s. k. lösspant eller löshästar, kunna insättas mellan två närstående fasta spant, och öppna mellanrum lemnas såväl emellan lösspanten som emellan dessa och de närstående fasta spanten. De fasta spanten äro antingen helspant eller halfspant, det sista, då spantet ej har hel bottenstock, utan sträcker sig endast från den på kölen uppbyggda resningen utåt fartygets ena sida. Det timmer i halfspantet, som motsvarar bottenstocken i helspantet, kallas halfbottenstock eller halftimmer. Användandet af halfspant betingas af fartygets skarpa form längst utåt ändarna. Halfspanten äro antingen vinkelspant eller kantringsspant, alltefter som spantets plan är stäldt i rät eller sned vinkel mot fartygets medelplan. Jernspantens byggnadssätt varierar betydligt. De material, hvaraf spanten tillverkas, utgöras af vinkeljern och plåt. Vinkeljernet är antingen hörnjern eller spantjern. Med hörnjern förstås i allmänhet sådant vinkeljern, hvarå de båda fjädrarna hafva samma bredd och tjocklek; på spantjernet äro deremot fjädrarna olika breda och den smalare fjädern något tjockare än den andra. Ett jernspant af allra enklaste beskaffenhet består endast af två spantjernslängder, en för hvardera sidan, samt en mindre bottenstock. Spantjernen i spantet vändas så, att spantjernets breda fjäder är riktad inåt fartyget och kommer att ligga i spantets tvärskeppsplan. Ett jernspant till ett större fartyg (se fig. till Bordläggning, skeppsb.) består icke allenast af de båda gröfre spantjernen, till hvilka bordläggningen fastnitas, utan äfven af bottenstocksplåten, hvilken med sina bordvartsändar sträcker sig ända ut till slaget, samt slutligen af kontraspantet, af hörnjern, hvilket följer utefter öfverkant af bottenstocksplåten, så långt denna räcker, samt sedan utefter innerkant af den inåtvända fjädern i spantjernen upp till däck. De spant, till hvilka vattentäta tvärskeppsskott (väggar) af jern äro fästa, äro försedda med dubbla spantjern, hvilka ligga på ömse sidor om skottet med sina smala fjädrar vända från skottet utåt bordläggningen. J. G. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Spant
Ämne: Skeppsbyggnad och skrovdelar · Sjöväsende och sjömanskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 171–172 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗