Spetsbergen

*Spetsbergen. Den å sp. 238 omnämnda upptäckten af flere större öar mellan S. och Frans Josefs land hänför sig hufvudsakligen till Hvita ön, ö. om Nordostlandet, hvilken, iakttagen och namngifven af norske fångstskepparen kapten Kjeldsen 1876, kringseglades och undersöktes af den svenska polarexpeditionen 1898 under A. G. Nathorst. Ön är fullständigt betäckt af ett snö- och istäcke utan någon öfver detsamma uppstigande bergstopp, hvilket åt sidorna utskjuter med en tvärbrant isbräcka, som ger upphof till stora tärningformade isberg. Endast vid nordöst- och sydvestspetsen finnas lägre uddar, der landning är möjlig. Berggrunden utgöres der af urberg. Ön är utan tvifvel identisk med det länge omtvistade Giles' land, upptäckt af kommendör Giles 1707. En mindre ö lär finnas något längre mot ö. — De äldsta juralagren på S. äro icke de växtförande lagren vid Kap Boheman, utan sannolikt en svart skiffer med Aucella och Cardioceras Nathorsti m. fl. hörande till Oxford-etagen. Det är ännu oafgjordt huruvida dessa lager hvila omedelbart på öfversta trias (rhät) eller om några äldre juralager finnas emellan båda. — Till växtverlden bör äfven räknas den röda och gröna snö, som på åtskilliga ställen förekommer, och som utgöres af mikroskopiska alger. Den uppträder vanligen först under senare hälften af sommaren. — Under 1898 års svenska polarexpedition upptäcktes på S. (i Isfjorden) äfven två arter skalbaggar, nämligen en staphylinid (Homalota) och en curculionid (Orchestes). — S:s vestkust är nu indragen under den regelbundna turisttrafiken, i det att norska ångbåtar göra regelbundna turer dit, hvarjämte äfven tyska turistfärder dit pläga arrangeras. Sedan 1896 finnes i Advent Bay ett mindre turisthotell, der äfven en norsk poststation inhyses. — S. tillhöra ingen makt. (Sp. 243, r. 16, står redan bör vara sedan) A. G. N.