Spinnare, Bombycina, zool., en grupp tillhörande nattfjärilarna (jfr Fjärilar). Spinnarna hafva en tjock, vanligen luden kropp och, hvad hannarna beträffar, kamlika pannspröt. De smärta, vanligen lifligare färgade hannarna äro mycket rörliga, hvaremot de med större bakkropp utrustade honorna ega en mycket underlägsnare flygförmåga, ja inom somliga slägten sakna de senare helt och hållet vingar. Ur äggen, hvilka i regeln beklädas med en ull-lik massa, framkomma larver med vanligen yfvig hårbeklädnad. Larverna spinna alltid vid förpuppningen omkring sig en kokong, hvilken de fästa vid ett föremål ofvan jord. Till spinnarna hör silkesfjärilen l. silkesspinnaren l. mulbärsspinnaren (Bombyx mori), hvilken mäter omkr. 40 mm. mellan vingspetsarna, är till färgen gulhvit med 2--3 mörka tvärband på framvingarna och en mellanliggande halfmånformig brun fläck. Larven, den s. k. silkesmasken, hvars enda föda äro bladen af det hvita mulbärsträdet, afviker mycket från öfriga spinnarelarver. Den är gråhvit, naken och baktill försedd med ett horn liksom svärmarelarverna. Hos en liten grupp, Psychina, äro larverna försedda med egendomliga fodral af olika form och förfärdigade af de mest olikartade beståndsdelar; hos en art är detta fodral snäckformigt vridet och beklädt med sandkorn. Se vidare Silkesodling. L-e.
Nordisk familjebok · första upplagan
Spinnare
Ämne: Insekter och insektgrupper · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 256–257 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗