Spirangium Schimper, paleont., problematiska föremål af organiskt ursprung, vanligen förekommande tillsammans med fossila växter i sötvattensaflagringar inom olika geologiska system, från och med stenkolssystemet till den äldre kritan (wealden). De äro några cm. långa, spolformiga, spiralvridna kroppar, skenbart sammansatta af sex med hvarandra förenade valvler, hvilkas beröringslinier framträda såsom upphöjda spirallinier eller åsar på föremålets yta. Detta afsmalnar såväl uppåt som nedåt till ett sexkantigt skaft eller en spets.
Spirangium uppfattades till en början allmänt såsom föremål härrörande af växter. Brongniart beskref dem först under namnet Palaeoxyris, i tanke att de voro beslägtade med xyridéerna, medan deremot Ettingshausen, antagande en förvandtskap med bromeliacéerna, benämnde dem Palaeobromelia. Schimper föreslog derpå namnet Spirangium, såsom endast hänsyftande på deras byggnad, utan någon bestämd antydan om deras systematiska plats. A. G. Nathorst jämförde S. med Charas carpogonier. Följande en antydan af Schenk, hafva slutligen på sista tiden Renault och Zeiller sökt ådagalägga, att Spirangium icke är af vegetabiliskt ursprung, utan ägg af fiskar (plagiostomer), en åsigt, som för närvarande torde böra anses såsom mest sannolik. A. G. N.