Staaff

Staaff [staf]. 1. Per S., jurist,född i Sala d. 7 Nov. 1776, studerade i Upsala, tog derstädes 1774 kansliexamen samt tjenstgjorde derefter i Inrikes civilexpeditionen och i Svea hofrätt. År 1800 utnämndes han till notarie vid Stockholms magistrat och 1807 till adjungerad ledamot af rådhusrätten samt erhöll 1810 advokatfiskals namn med tur och befordringsrätt. Under lagkomiténs hela tillvaro, åren 1811--32, var S. ledamot af densamma och egnade sig med varmt nit åt arbetet för en förbättrad lagstiftning. 1839 inkallades han i Rikets allmänna ärendens beredning och inträdde 1845 i Lagberedningen. Död i Stockholm d. 21 Juli 1846. S. var äfven känd som en framstående advokat. -- 2. Karl Teodor S., porträttmålare, den föregåendes kusins son, född d. 28 Juni 1816 i Lillherdals socken i Herjedalen, var såsom gosse i handtverkslära hos en målare, men begaf sig 1831 till Stockholm, der han blef elev vid konstakademien. Efter att först hafva arbetat på att utbilda sig till historie- och genremålare egnade han sig uteslutande åt porträttmåleriet, för hvilken konstart han hade utpräglade anlag. Då han aldrig var utom Sverige och hufvudsakligen sjelf ledde sin utbildning, blef hans konst i viss mening rent fosterländsk, men kom tillika att sakna det lifvande inflytandet från hans samtidas arbete på samma område. Hans porträtt blefvo derför stundom stela trots sin likhet och det förträflliga utförandet. På sin tid var S. dock en af Sveriges mest värderade porträttörer. Till hans mera bekanta verk höra porträtten af Oskar I, på Drottningholm, Karl XV, Andra kammarens talman landshöfding Asker, i riksdagshuset, och general Akrell, i telegrafstyrelsens hus. Såsom illustratör utgaf han Taflor till Fänrik Ståls sägner (1862--63). Plafonden i Jernkontorets sal i Stockholm är af hans hand. Ledamot af Fria konsternas akademi sedan 1856, dog S. i Stockholm d. 3 Mai 1880. -- 3. Albert Vilhelm S., prest, pedagog, den förstnämndes son, född i Stockholm d. 24 Nov. 1821, blef 1851 filos. doktor i Upsala samt tjenstgjorde sedan som prest och skollärare i Stockholm, der han 1865--70 var rektor vid Nya elementarskolan och sedan 1871 varit kyrkoherde i Adolf Fredriks församling. 1873--75 var han ledamot af riksdagens Andra kammare. 1877 blef han teol. doktor. S. var på sin tid ansedd som en af hufvudstadens främste pedagoger. Som författare har han gjort sig känd genom en skrift Om konfirmationens uppkomst och antagande i Sverige (1871), minnestal, predikningar m. m. -- 4. Ferdinand Natanael S., militär, literaturhistoriker, den föregåendes broder, född d. 7 Juli 1823 i Stockholm, blef 1840 student i Upsala och ingick derefter som volontär vid Svea artilleriregemente. Vid regementet befordrades han 1842 till underlöjtnant, 1849 till löjtnant, 1857 till kapten och 1878 till major, från hvilken befattning han erhöll afsked 1881. Samtidigt blef han, efter att 1852 hafva tjenstgjort i landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition och 1853 utnämnts till generalstabsofficer, i armén befordrad 1862 till major, 1867 till öfverstelöjtnant och 1876 till öfverste. 1850--54 var S. extra lärare och 1854--62 ord. lärare vid krigsskolan på Karlberg, och derefter förordnades han till militär-attaché i Paris, der han sedan dess uppehöll sig. Han afled på sistnämnda plats d. 19 Nov. 1887. S. egnade en stor del af sitt lif åt studiet af den franska literaturen, och resultatet deraf blef ett stort literaturhistoriskt verk, som röjer en sällsynt beläsenhet och fin literär smak, kalladt La littérature française depuis la formation de la langue jusqu' à nos jours (1865--73), hvilket särdeles i Frankrike rönte det största erkännande och blef infördt som läsebok i da franska skolorna. -- 5. Per Gurlif S., publicist, son af S. 3, född i Stockholm d. 1 Dec. 1856, filos. kandidat, anställd i Stockholms dagblads redaktion, har författat några med stort bifall uppförda komedier, bl. a. Sveas fana (1888).