Stab

Stab (T.), krigsv., kallas inom armén sammanfattningen af de personer, som föra befälet öfver de olika truppafdelningarna ända ned till regementen och bataljoner, jämte den till deras biträde afsedda personalen. Sålunda utgöres t. ex. en infanteribataljon af stab och 4 kompanier, då till staben hänföras de personer, hvilka icke tillhöra något kompani, såsom bataljonschefen, dennes adjutant, en underofficer, bataljonskommissarien samt något manskap, ett infanteriregemente af stab och ett visst antal bataljoner o. s. v. Alla de vid ett svenskt regemente för staberna inom regementet afsedda personer förenas enligt staten till den s. k. regementsstaben. Under fredstillstånd finnas icke alla de högre staber, hvilka erfordras i krig, organiserade, eller ock äro de ej organiserade till sin fulla fältstyrka, men deremot fordras i fredstid särskilda kårer för handläggandet af en del ärenden, som stå i större eller mindre sammanhang med beredelsen för kriget. Sådana särskilda högre staber äro generalstaben (se d. o.), hvilken under en särskild chef behandlar alla ärenden rörande förberedelsen for kriget i det stora hela, samt artilleristaben och fortifikationens stab, hvilka under vederbörande vapenchef handlägga de ärenden, som uteslutande angå vapnet. Till staberna kunna äfven räknas kommendanterna i fästningar och garnisonsorter med deras underlydande befäl. -- Flottans stab är den del af flottans öfverstyrelse, som skall utarbeta mobiliserings- och försvarsplaner samt följa sjökrigsvetenskapens utveckling i främmande land och deraf framhålla de förbättringar, som böra företagas inom landets egen marin m. m. Flottans stab utgjordes förr af de i sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition tjenstgörande officerarna samt flaggkaptener och adjutanter hos amiraler. Från d. 1 Okt. 1884 förordnades en särskild chef för flottans stab. Till staben hör ett lämpligt antal officerare, som kommenderas för viss tid eller tillsvidare. C. O. N. L. H.