Stående här

Stående här l. yrkes-här kallas en sådan här, som ständigt är sammandragen till hela sin styrka. Stående härar förekommo redan i forntidens asiatiska riken, och under kejsaredömet blefvo de romerska härarna stående. Under medeltiden förekommo, med undantag till någon del af städernas trupper, inga stående härar före de franska ordonnanskompanierna i midten af 15:de årh. Stående härar till mindre styrka infördes derefter småningom i alla stater, om än större delen af härsmakten anskaffades först vid krigets utbrott och afskedades vid dess slut. Mot slutet af 17:de och under 18:de årh. blefvo de stående härarna allmänna, men efter 1815 hafva de småningom måst gifva vika för de s. k. kaderhärarna. Utom i Nord-Amerikas Förenta stater återfinnes systemet numera egentligen endast i England och icke ens der i dess ursprungliga skick. Större delen af svenska arméns stampersonal eller de indelta trupperna utgöra en stående här i ordets fulla bemärkelse, medan den andra delen af stammen eller de värfvade trupperna äro att hänföra till kadersystemet, och den stora krigsförstärkningen eller beväringen utgör en milis. I dagligt tal benämnes ofta, men oegentligt, äfven en enligt kadersystemet bildad här stående, på grund deraf att dess afdelningar ständigt hafva någon styrka samlad. Se vidare Härordning, sp. 292. C. O. N.