Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Störböna

Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 843 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Störböna, stångböna, trädg., en till slägtet Phaseolus L., nat. fam. Papilionaceae L., kl. Diadelphia L. hörande art, som igenkännes på de trefingrade bladen, hvilkas uddblad är långt skaftadt, och på stiplerna vid småbladens fäste. Den vanliga störbönan, äfven kallad turkisk böna (allmänt förvrängdt till »turska bönor»), Ph. vulgaris L., har flere meter lång, slingrande stjelk, med spiralställda blad, hvilkas stora småblad äro hjertlikt eller snedt äggrunda, spetsiga. Blomklasarna utgå från bladvecken. De 2 skärmbladen vid fodrets bas äro kortare än detta. Kronkölen är i spetsen vriden och blommorna hvita eller röda. De utdragna baljorna innehålla flere frön. Störbönan är ursprungligen från Ostindien, men odlas numera allmänt i många afarter. En vacker art är den s. k. rosenbönan, Ph. multiflorus Lam., som härstammar från Central-Amerika och odlas icke blott för fruktens skull, utan äfven för sina rika, vackra, röda och ibland hvitblandade blommor. Namnet stör- eller stångbönor kommer deraf att man måste sätta störar eller spröten till stöd åt den odlade bönan. Baljorna användas såsom späda till stufning eller läggas in till vinterbehof. O. T. S.