Strömsholms kanal

Strömsholms kanal och farled, från Smedjebacken i Dalarna genom Vestmanland till Mälaren, utgöres dels af Kolbäcksåns upprensade vattendrag, dels af de vid sidan om nämnda å byggda slussar och kanalsträckor. Kanalen byggdes först, 1776--92, efter en af J. Ulfström uppgjord plan, men anläggningen förfuskades från början, så att man inom få år måste tänka på en ombyggnad. Någon sådan kom emellertid ej till utförande förr än 1842, då Strömsholms nya kanalbolag bildades, med ett kapital af 218,000 rdr bko. Arbetet fullbordades 1860 och hade då kostat 4 1/4 mill. kr., hvaraf staten lemnat 1 1/2 mill. såsom lån och 450,000 såsom anslag. Den egentliga kanalen börjar vid Kolbäcksåns utlopp ur den med Södra Barken sammanhängande sjön Vefungen, strax innanför Vestmanlands gräns, går förbi Simla, Fagersta och Vestanfors bruk till sjöarna Stora och Lilla Aspen samt Åmänningen, fortsätter från denna sjös sydöstra ände genom Virsbosjön, dels uti och dels jämte Kolbäcksån, förbi åtskilliga bruksanläggningar, tills den vid Strömsholms slott når sjön Freden. Farledens hela längd är omkr. 100 1/2 km., hvaraf den bearbetade delen utgör nära 14,4 km. Djupet är icke stort, knappast 1,5 m.; bottenbredden vexlar från 5,34 till 9,5 m. Kanalens 31 slussar hafva en bredd af 5,34 m., längden vexlar mellan 20,78 och 25,53 m., djupet mellan 1,48 och 1,78 m. Sänkningen från Södra Barken till Mälaren är nästan jämt 100 m. År 1888 trafikerades kanalen af 1145 ångfartyg samt 2,131 segelfartyg och båtar. Kanalafgifterna pläga uppgå till omkr. 75,000 kr. årligen. Hufvudsakliga transportartikeln är jern. Omgifningarna kring kanalen äro mångenstädes utmärkt vackra. A. G.