Strömsholm, kungsgård i Kolbäcks socken och Snefringe härad af Vestmanlands län, vid Strömsholms kanal och vid Kolbäcksåns utlopp i Mälaren. Station vid Oxelösund--Flen--Vestmanlands jernväg. Kungsgården anlades 1557 af Gustaf I och lemnades 1561 tillika med Snefringe och Tuhundra härad, det s. k. Strömsborgs län (indraget 1621), af Erik XIV i förläning till drottning Katarina (Stenbock), som vistades der större delen af sin lefnad och dog der d. 13 Dec. 1621. Enkedrottning Maria Eleonora erhöll 1650 kungsgården i förläning, och 1654 gafs den först till kronprinsen Karl Gustaf och sedan till hans gemål, drottning Hedvig Eleonora, som der lät, på den s. k. slottsholmen i Kolbäcksån, efter Nikodemus Tessin d. ä:s ritning, bygga det nuv. vackra slottet, i hvilket finnes öfverst en kyrka, färdigbyggd först år 1741. Slottet är med park och trädgårdar taxeradt till 120,000 kr., stuteriet med jord och byggnader till 304,000 kr., Stafsholmen till 4,300 kr., värdshuset till 4,000 kr. Till kungsgården hör vidare ett indraget kronofogdeboställe, taxeradt till 12,000 kr. Kungsladugårdens med Qvarnvretarna taxeringsvärde är 122,400 kr., arealen är 467 har, deraf 207 åker och äng. Vid S. finnas ståthållare, kamrer, läkare, apotek, jernvägs-, post- och telegrafstation med våg vid jernvägsstationen, belägen vid södra sidan af Borgåsundet, som förenar sjön Freden, i hvilken Kolbäcksån utmynnar, med Mälarens fjärd Galten.
På S. anlades redan 1621 en »stallstat», hvilken anses vara första upprinnelsen till stuteri inom Sverige. Af konung Karl XI bestämdes antalet hästar, som der skulle underhållas, till 235, och 1764 lades Kungsörs kungsladugård under stuteriet, men indrogs åter till statsverket 1812. I kungl. brefvet den 1 Nov. 1872 bestämdes, att stuteriet på S. skulle indragas, och att der endast skulle underhållas en »landtbeskällaredepot, med beskällare för alla gagns bruk», hvarifrån beskällare under betäckningstiden, April--Juni, skulle utplaceras inom tredje landtbeskällaredistriktet, omfattande hufvudsakligen mellersta delarna af landet. Antalet beskällare uppgår f. n. (1891) till 67. På S. underhållas sedan år 1868 en ridskola för arméns officerare och sedan 1874 en körskola för utbildande af kuskar. Dessutom finnes der en mindre depot af remonter för kavalleriet. B. S. C. A. L.