Stuhlweissenburg

Stuhlweissenburg. 1. (Magyar. Fehér) komitat i Ungern, v. om Donau. Areal 4,156 qvkm. 209,386 innev. (1880), mest magyarer. Landet är i s. en vågformig slätt, i n. deremot skogigt och genomdraget af Vértesbergen. Säd, frukt, vin och tobak odlas. Betydande boskapsskötsel. Fiske och flodfart bedrifvas i och på Donau. -- 2. (Magyar. Székes fehérvár) hufvudstad i nämnda komitat, på en sumpig slätt vid Pragerhof--Budapest-banan. 25,612 innev. (1880). S. är säte för en romersk-katolsk biskop och en kunglig domstol samt har ett katolskt öfvergymnasium, en högre realskola, ett seminarium och flere kloster. Liflig handel med landtprodukter och hästar. Tillverkning af kläde, kattun, läder m. m. S. är troligen beläget på samma plats som den romerska kolonien Floriana. Det var 1027--1380 de ungerske konungarnas residens samt till 1527 deras krönings- och begrafningsstad. 1543--1601 och 1602--88 innehades det af turkarna.