Subsellier

Subsellier (endast i plur., Lat. subsellium, af sub, under, och sella, stol), låg sittplats, bänkar, särskildt skolbänkar. Frågan om lämpligaste inrättningen af skolbänkar har under de senaste femtio åren varit lifligt diskuterad. Någon allmännare betydelse erhöll den först under den skolreformation, som omkr. 1840 försiggick inom Nord-Amerikas Förenta stater; den behandlades då bl. a. af Henry Barnard i hans »Principles of school architecture» (1839). Från Amerika spred sig intresset för saken till Sverige genom P. A. Siljeström, som verkade för densamma dels genom föredrag och skrifter, dels såsom anordnare af den svenska afdelningen inom undervisningsexpositionen i London 1851. Sedan frågan såväl derigenom som genom följande verldsutställningar tillvunnit sig allmän uppmärksamhet äfven inom öfriga land, upptogs den af en mängd schweiziska och tyska pedagoger och fysiologer samt erhöll under 1860- och 1870-talen genom dem en så allsidig utredning, att sedan dess föga varit att tillägga. För närvarande finnas öfver hundrade olika modeller, hvilka hvar på sitt sätt söka tillgodose de hygieniska, pedagogiska och ekonomiska fordringar, som ställas på en ändamålsenlig skolbänk, och hvilka skilja sig från hvarandra hufvudsakligen genom olika inrättning och anordning af densammas särskilda delar: fotbrädet, sitsen, ryggstödet, bordskifvan och bordlådan. Hufvudarbetena inom den synnerligen rika literaturen öfver detta ämne äro: Fahrner, »Das kind und der schultisch» (1863). Guillaume, »Gesundheitspflege für schulen» (1865), Hermann Meyer, »Die mechanik des sitzens» (1867), Virchow, »Ueber gewisse die gesundheit benachteiligende einflüsse der schulen» (1869), Baginsky, »Handbuch der schulhygiene» (1883), och Cohn, »Hygiene des auges» (s. å.). Kortfattade svenska framställningar finnas hos I. A. Lyttkens, »Redogörelse för Norrköpings stads folkundervisningsanstalter under år 1879», A. E. Goldkuhl, »Handledning i skolhygienen» (1882), och Axel Key, »Läroverkskomiténs utlåtande» III (1885). Frv. Brg.