Sues l. Suez. 1. (Sues-Viken) Vik af Röda hafvet. Se Röda hafvet. -- 2. (Sues-kanalen) Kanal mellan Medelhafvet och Röda hafvet. Den genomtränger det 113 km. breda S.-näset, som förenar Asien och Afrika. Farleden börjar vid Port Said vid Medelhafvet, leder i rakt sydlig riktning genom Mensalesjön, numera delvis uttorkad, och genom den under namnet El-Kantara bekanta landhöjningen samt fortsätter sedan åt s. ö. genom Ballâhsjön och åt s. v. genom den 16 m. höga El-Gisrplatån och Timsâhsjön, vid hvilken staden Ismailia är belägen. Derefter böjer kanalen åter åt s. ö., genomtränger Serapeums klippterrass, passerar de båda s. k. Bittersjöarna och går slutligen förbi Esj-Sjaluf till Röda hafvet, der den ännu fortsättes under 4 km. till staden Sues' hamn Port Ibrahim. Kanalen har en längd af 160 km., en bredd vid ytan af 58--100 m., vid bottnen af 22 m., och ett djup af 8 m. På flere ställen är den dessutom ytterligare utvidgad för att möjliggöra mötande fartygs passage. Den tid, som åtgår för att genomfara kanalen, belöper sig i medeltal till 19 t. 30 min., förankringstiderna inberäknade till 48 t. 30 min. Sedan 1886 hafva emellertid med elektriska lysapparater försedda fartyg rättighet att fortsätta genomfärden äfven nattetid, hvarigenom den behöfliga tiden ansenligt förkortats. År 1889 passerades kanalen af 3,425 fartyg om 6,78 mill. tons. Af dessa voro 78,91 proc. engelska, 5,33 proc. franska, 4,27 proc. tyska, 3,87 proc. holländska och 2,76 proc. italienska. Antalet personer, som gjorde passagen, var 180,594. S. å. uppgingo kanalbolagets inkomster till 69,76 mill. frcs och utgifter till 32,55 mill. frcs. Värdet af dess materiel äfvensom aktiva skattas till 72,66 mill. frcs. Frågan om åvägabringandet af en förbindelse mellan Medelhafvet och Röda hafvet är af mycket gammalt datum. Klassiska skriftställare berätta, att redan Sesostris (Ramses II) uppgjort planen till en dylik kanal, gående från Nilen till Röda hafvet, samt att denna plan upptagits af Darius I, men förverkligats först under ptoleméerna. Vid denna kanals ändpunkt låg staden Arsinoë l. Cleopatris. Af romarna restaurerades visserligen farleden, men handeln med Orienten tog det oaktadt en sydligare väg, och hufvudort vid Röda hafvet var inemot 13:de årh. det vid den nuvarande staden Sues belägna Klysma (Arab. Kolzum). Under sin vistelse i Egypten (1798--99) sysselsatte Bonaparte sig med projekt för en kanal och flere dylika framställdes äfven senare, i allmänhet med Alexandria som utgångspunkt, men först fransmannen F. de Lesseps (se d. o.) har det lyckats att åstadkomma en förening mellan de båda hafven. År 1854 framlade denne sin plan för vicekonungen af Egypten, Said pasja, och sedan en internationel kommission af ingeniörer 1855 förklarat sig för den nuvarande kanalens sträckning, undertecknade vicekonungen d. 5 Jan. 1856 koncessionsurkunden för ett under namnet »Compagnie universelle du canal maritime de Suez» grundadt Mag. Först d. 25 April 1859 började man emellertid arbetet vid Port Said, hvilken hamn nyanlades. Med okuflig energi och stort skarpsinne besegrade Lesseps de många svårigheter, som uppstodo, bl. a. derigenom att arbetet måste utföras i en på lifsmedel och kommunikationer blottad samt för härjande epidemier utsatt öcken. För att anskaffa sött vatten och möjliggöra tillförseln af materiel gräfdes en mindre kanal från Sagasig vid Nilens östra gren till Ismailia och vidare långs S.-kanalen till staden S. Denna vattenväg öppnades 1863, och då den stora kanalens första led till Ismailia blef fullbordad 1865, kunde redan smärre fartyg passera mellan de båda hafven. Icke ens den omständigheten att den nye vicekonungen Ismail pasja, förmådd af de om sin handel på Indien afundsjuka engelsmännen, vägrade att enligt sin faders förbindelse vidare låta fellaher utföra arbetet, kunde hindra Lesseps i hans företag. Med tillhjelp af europeiska arbetare och användning af en mängd nya maskiner blef verket tvärtom derefter raskare framdrifvet. Den 16--18 Nov. 1869 öppnades kanalen i Port Said under stora högtidligheter samt i närvaro af kediven, af kejsarinnan Eugénie af Frankrike, kejsaren af Österrike, kronprinsen af Preussen m. fl. furstliga personer. Hvad som väsentligt bidragit till verkets genomförande var terrängens i allmänhet gynsamma beskaffenhet och det förhållande att Medelhafvet och Roda hafvet hafva nästan samma nivå. Kostnaderna för kanalen belöpte sig vid dess invigning till 437 1/2 mill. frcs, mer än dubbelt det ursprungligen beräknade beloppet. Af denna summa hade omkr. 200 mill. frcs genom aktieteckning uppbragts i Frankrike, resten betäcktes af vicekonungen af Egypten, hvilkens 176,602 aktier 1875 köptes af England för en summa af 3,97 mill. pd sterl. Först 1872 erhöll bolaget ett öfverskott af sina inkomster, 2,071,279 frcs. -- Förnämsta resultatet af detta storartade kanalarbete var det att vägen mellan Europa och Indien väsentligen förkortades. Sålunda minskades afståndet mellan London och Bombay med 44 proc., mellan London och Honkong med 28 proc., mellan Trieste och Bombay med 63 proc. samt mellan Marseille och Bombay med 59 proc. Då emellertid den växande trafiken snart visade sig hinderlig för fartygens snabba genomfärd och kanalens djup ej medgifver fartyg af största cert att passera, framlades från 1882 förslag om byggande af en kanal från Alexandria till S. eller af en ny S.-kanal. Dessa projekt förföllo, men år 1885 beslöts, att den befintliga kanalens minimibredd skulle ökas till 65 m. och djup till 9 m. Till följd af den höga kanalafgiften, som 1885 sänktes från 10 frcs 50 cent. pr ton till 9 frcs 50 cent., föres dock ännu en mängd varor den gamla vägen kring Goda-Hoppsudden. Segelfartyg taga äfven merendels denna väg, enär vindarna i Röda hafvet äro särdeles ogynsamma för deras navigation. -- 3. Stad i Egypten, på ett kort näs vid Röda hafvet, n. v. om S.-kanalens södra ändpunkt. 10,919 innev. (1882), deraf 1,183 utländingar. S. består af tvänne stadsdelar, den af en mur omgifna arabiska och den europeiska vid redden. Norr om staden utmynnar den från Nilen kommande sötvattenskanalen, som förser S. med dricksvatten. Åt s. ö. för en omkr. 3 km. lång stenkaj genom hafvet till de på en yta af omkr. 20 har uppförda arsenalerna, magasinen m. fl. hamnbyggnader och till de tvänne hamnbassängerna, af hvilka den större, Port Ibrahim, är delad i två dockor, den ena, rymmande 500 fartyg, med en bredd af 300 m. och en längd af 750 m., den andra, afsedd för reparationer, med en längd af 112 m. och en bredd af 23 m. -- S., som intager den forna staden Klysmas plats, var först af betydelse som genomfartsort för den europeisk-indiska handeln, men förföll efter upptäckten af sjövägen till Indien. Efter S.-kanalens öppnande (1869) reste det sig på nytt.
Nordisk familjebok · första upplagan
Sues
Ämne: Städer och hamnstäder · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 866–868 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗